Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket Wikipedia:Skrivregler Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]
Enkla språkregler Varför är språket så viktigt? Borde inte innehållet vara det som är mest väsentligt? Javisst, men språket är också det verktyg vi har för att föra vidare innehållet till någon annan (i detta fall läsaren). Klicka på länkarna för att få tips om hur du undviker klassiska språkfällor! TalspråkPersonliga pronomenDe och demVar och vartVisa på att...Detta för att...SärskrivningarBara och endastData, dator och datanSubjekt och predikat (ofullständiga meningar)Interpunktion (skiljetecken)Inkonsekvens och förkortningarDecimaltecken i svenska och engelska Efter hand kommer fler språktips att tillkomma här... håll utkik! Talspråk Språket är dynamiskt och förändras med tiden. Skilj på talspråk och formellt språk. I formella sammanhang, t.ex. i brev till myndigheter eller vetenskapliga texter, råder helt andra förutsättningar. Det finns dock undantag till denna regel och det är när vi i formella sammanhang ordagrant vill förmedla något som sagts. Sidans topp... Personliga pronomen Exempel Lösning "t.ex."
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.
10 fel värre än särskrivning - gd.se · För sen poäng Har du någon gång fått ett brev som du har behövt läsa till sista raden för att förstå varför du ens har fått det? Irriterande, eller hur? Skriv det viktigaste först! · Onödigt vaga uttryck Vaga ord som utrustning och verksamhet gör det svårare att se saker framför oss och minnas det som står. · Ogenomtänkta modeord Ibland skriver vi hållbarhet och kvalitet utan att tänka efter vad vi egentligen menar. · Ord med svans Ofta duger fråga lika bra som frågeställning, marknadsföring lika bra som marknadsföringsinsatser och mål lika bra som målsättning. · Fackord på vift USP eller expropriera kan vara självklara uttryck på ditt jobb. · Substantivsjuka Många och långa substantiv gör ofta texter abstrakta och svårlästa. · Många passiva verb Beslut skjuts upp, någon misstänks, ansökan avslås. · Långa, krångliga meningar Meningar som börjar med långa förklaringar är ansträngande för korttidsminnet. · Ingen röd tråd Kanske handlar texten om för många olika saker. · Allt för chefen
språkspanaren | Diskutera språkfrågor Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Jämställdhet allt viktigare för språkvårdarna I talrika mejl till Språkspalten – tack för dem! – åberopas gärna någon överordnad språkriktighetsprincip som logik, hävdvunnet bruk eller närhet till talet. Sådana principer diskuteras självklart också av professionella språkvårdare vid Språkrådet eller redaktionen för Svenska Akademiens ordlista. Den sista punkten kallas också den funktionella normen, och har väglett svensk språkvård sedan 1800-talets slut. För att ta ett klassiskt, lätt föråldrat exempel: numera behöver man inte tillämpa en gammal regel att vare sig ska stå tillsammans med negation och varken utan negation. Dagens språkvårdare har inte övergivit de sex principerna, men anser dem ibland otillräckliga. Men en nyhet är jämställdhetsargumentets framträdande plats. Språk som ideologibärare uppmärksammas alltmer.
Ordlistan räcker inte för Akademien | Olle Josephson En svensk författare kan välja bland 125 000 ord som står i Svenska Akademiens ordlista. Det sade Klas Östergren i årets näst sista Sommarprogram, den 20 augusti, minnesvärt bland annat för en prosalyrisk betraktelse över tjockt l. Nej, Klas Östergren, du kan välja bland hur många som helst! Jag läser dina samlade noveller och noterar exempelvis medicinkapsel, regelstomme, stadsvall, logementstyp, lodstock, harspillning, snickarpenna och belletristik. Jag tar en bok av en nybliven Akademiledamot, Sara Stridsbergs ”Beckomberga”: sedelrulle, lucid, klardrömmar, skalbaggespänne, svavelmoln, guldvinge, dopkapell. Så kan man hålla på. Som synes är flertalet ord som inte står i ordlistan sammansättningar. Ord görs också på andra sätt. Ofta påstås att engelskan är ordrikare än svenskan. sprakspalten@svd.se
Mellan a till b Så här står det i ett mejl: ”Jag vet inte om du själv lagt märke till fenomenet men jag har stört mig på detta länge! Det spelar ingen roll om det är radio, TV eller tidningar. Man säger ’mellan ...till ...’ i säkert 90 procent av alla sammanhang där man redovisar olika värden såsom priser, temperaturer, och liknande, oavsett om man är journalist, meteorolog, professor eller lågutbildad! Är det ute att säga och? Jag har dock hittills aldrig hört någon säga: ’bussen går mellan Göteborg till Borås’, men det är kanske bara en tidsfråga!” Jodå, jag har lagt märke till detta. Få skriver fel Jag räknade på de båda konstruktionerna i delar av Språkbankens material, där man kan söka på längre konstruktioner genom att specificera såväl ord som ordklass. Nu var detta skriftspråk; i tal är frekvensen högre – men inte 90 procent. Irriterande Hur går mina funderingar kring detta? Det är klokt att undvika att reta människors språkkänsla, men att undvika det helt är omöjligt.
Svensklärare: Valet mellan de och dem svåraste språkfrågan Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom. Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Acceptansen för dom har ökat. Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent). Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35. Anders Foto: Istockphoto
Uteslutningstecken Uteslutningstecken (aposiopesis[1], utelämningstecken, ellipsligatur, ellipsis eller ellips) (…) består i svensk text oftast av tre på varandra tätt följande punkter: … (enskilt tecken) eller ... (enskilda punkter), för att ange att något avbryts, har uteslutits eller inte avslutats. Det alternativa namnet "ellipsligatur" används mest korrekt till den enskilda ligaturen (det enskilda tecknet) "…". Typografiska aspekter och användning[redigera | redigera wikitext] Tecknet används bland annat vid uteslutning av särskild del som upplevs mindre viktig, vid citering i text. "Ett måleri med skarpt betonad nationell egenart har växt fram […] i Sverige […]." Alltmer, inte minst i engelskspråkig litteratur, används ”endast” uteslutningstecknet omgivet av mellanrum. Uteslutningstecknet används också för att ange att något avbryts mitt i ett ord, eller i en mening. "Din idi…!" Ibland väljer man att inte använda mellanrum då en mening blivit ofullständig, men missförstånd kan då uppstå.
Trots att eller även om | språkspanaren Trots att eller även om Jag fick en fråga idag om när man använder trots att och när det ska vara även om. Sådana frågor sätter alltid myror i huvudet på en och man börjar leta exempel. Båda är subjunktioner som anger en motsättning och ett medgivande. Trots att det inte regnar tänker jag inte gå ut med hunden. Även om det inte regnar tänker jag inte gå ut med hunden. Däremot finns det en betydelseskillnad: Trots att innebär att man redan vet hur det är men ändå utförs handlingen Även om innebär en osäkerhet. Finns det fler skillnader och bra exempel. Om språkspanaren Språkintresserad lärare och skribent Det här inlägget postades i Grammatikövningar, Minigrammatik och har märkts med etiketterna medgivande subjunktion, subjunktion.