Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
302 Moved Temporarily Nu är det dags att söka statsbidrag för Läslyftet om ni vill vara med läsåret 2016/17. Ansökningsperioden är mellan 3 november och 15 december 2015. Det är huvudmannen som ansöker. Här hittar du mer information >> är på Läs- och skrivportalen hittar du Läslyftets fortbildningsmodell och moduler. Modulerna är indelade efter skolform och årskurs i menyn "Välj modul". Läslyftet pågår läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18. Mer om Läslyftet Läslyftet in English Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna.
Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. cirkelmodellen.pdf Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för att komma ihåg uppgifter, tider, detaljer, genomgångar behövs och aldrig tidigare har det varit så enkelt att tillämpa tekniken för att komma åt detta. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.
5. Textsamtal före, under och efter läsning | Plugga svenska Två texter hör till delen. Och jag skriver först om ”Textsamtal före, under och efter läsning av sakprosatexter” av Anna Kaya och Monica Lindvall. Läs texten som pdf. Anna Kaya har en hemsida. Texten är praktiskt inriktad och ger förslag på olika övningar som man kan göra för att samtala om texter man ska läsa, läser eller har läst. Jag vill presentera övningarna nedan. Ord som ledtråd (före läsning) Läraren plockar ut ord och meningar som hen tycker är intressanta och låter eleverna associera fritt kring orden/meningarna. exempel på nätet som illustrerar tydligt vad det handlar om. Textsamtal före, under och efter läsning av Anna Kaya och Monica Lindvall Texten som pdf. Kaya & Lindvall påpekar att tanketid är extra viktigt vid inlärning på sitt andraspråk, detta eftersom eleven i sin tanke kanske väljer att översätta, från svenska till sitt förstaspråk, sedan betänka uppgiften på sitt förstaspråk, för att sedan behöva översätta sin konklusion språkutvecklande tillbaka till svenska.
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knuten till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Sahlin, Per.
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång
Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !
Skollyftet | En samlingsplats för alla som vill lyfta den svenska skolan Grej of the day | Inlakestars Här är listan med våra GOTD. I de flesta presentationerna så är endast stödord då våra elever behöver träna sig på att sammanfatta och skriva egna faktameningar. I de fallen så ligger det även med en faktatext med mer fakta runt varje punkt. # 1 Alfred Nobel # 2 Lucia # 3 Kalle Anka # 4 Jultomten # 5 Fyrverkeri # 6 Skridskon # 7 Alexander den store # 8 Glödlampan # 9 Eiffeltornet #10 Bermudatriangeln #11 Tid #12 Gamla måttenheter #13 Kinesiska muren #14 Samer #15 Semla #16 Golfströmmen #17 ADHD #18 Mumier #19 Pizza #20 Alcatraz #21 Häxor #22 Syrien #23 Turning Torso #24 Uluru/Ayers Rock #25 Ötzi #26 Apollo 13 #27 Våra namn #28 World Trade Center #29 Area 51 #30 Titanic #31 NASA #32 Fotosyntesen #33 Michael Jackson #34 Dubai Miracle Garden