Att bygga broar mellan tal och skrift Jag har under denna termin haft en grupp där elevernas läsförmåga varierat stort. En del elever har precis påbörjat sin läsresa, på svenska ska tilläggas, och att lära sig läsa på ett, för eleven, nytt språk är oerhört krävande. För de elever som redan kan läsa på sitt modersmål är det oftast inga som helst problem att "överföra" läsförmågan på ett nytt språk, även om det är ett nytt alfabet, men för de elever som inte fått chansen att lära sig läsa på sitt modersmål kan det vara svårt att lära sig läsa på ett språk man inte behärskar. Jag har fokuserat mycket på att bygga broar mellan tal och skrift i min undervisning och jag har arbetat mycket med olika läsrelaterade aktiviteter som jag bloggat om tidigare. Vi har medvetet arbetat med att gå från det muntliga till det skriftliga. Ibland har vi endast fokuserat på sagans coda, dvs vad kan man lära sig av att läsa denna saga? Eleverna har även tyckt mycket om att fundera över sagornas olika problem.
Så kommer man på en bra berättelse SvD Författarskolan del 1 När det gäller skrivande finns det få regler, och de flesta författare gör olika. Vill man skriva måste man prova sig fram tills man hittar ett sätt som funkar för en själv. Det gäller även hur man hittar idéer. Välj inriktning Det kan vara svårt att komma på en idé till en text om man får välja helt fritt. ”Skriv om vad som helst” kan nästan kännas omöjligt. Först kan man bestämma sig för vilken typ av berättelse man vill skriva. Utgå från dig själv Ett bra tips är att skriva om det man själv är intresserad av. Många författare hämtar dessutom inspiration från saker de varit med om i verkliga livet, platser de besökt, eller känslor de haft. Härma andra Det kan vara bra att veta att det faktiskt inte är förbjudet att härmas, och hämta idéer från andra berättelser. Fem snabba tips 1) Försök komma på vad som brukar göra dig extra fylld av idéer. 2) Håll ögonen öppna och sno idéer från verkligheten. 3) Skriv ner alla idéer du får i mobilen eller på närmsta papper.
Hej Sverige | Om att känna sig som hemma i ett nytt land Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
Varför är det så svårt att skriva i skolan? Del 3 – Tydlighet | ETT ANNAT SÄTT ATT TÄNKA Många elever med autism har svårt att skriva i skolan. Vad det kan bero på har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. För många är ett av problemen att uppgiften inte är tillräckligt tydlig. En del saker som kan verka uppenbara för de flesta är inte alltid det för någon med autism. Därför behöver man informera även om detaljer. Min son Platon hade inte förstått att man fick hoppa över uppgifter i en läxa och gå tillbaka till dem senare. Tänk också på att det kan vara svårt att komma ihåg all information om den bara förmedlas muntligt. Här nedan följer några listor med exempel på vad man kan behöva informera om inför en skrivuppgift. Självklart måste man vara lika tydlig även när det gäller andra typer av uppgifter. Utformningen Hur många sidor/ord? Hur ska man göra? Samla ihop information på kort först? På Lärarnas riksförbund har Annika Sjödahl skrivit ett blogginlägg med fina bilder på hur själva skrivprocessen går till. Hur utför man den här typen av uppgift? Lyrik/poesi/dikter
Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes
Vistapriset Novelltävling del 1 | Lär för livet! På Vistaskolan bestämdes att vi skulle ha en Novelltävling; Stora Vistapriset. Novellen skulle beröra någon av de diskrimineringsgrunder som alla arbetar strukturerat mot på skolan: begrepp och lagaretnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattningkön, könsidentitet och sexuell läggningbristande tillgänglighet, funktionsnedsättning och ålder Skrivövningar för inspiration För att eleverna i fyran, som jag undervisar, skulle bli inspirerade att börja skriva, valde jag att starta med två skrivövningar. Skrivövning 1: inledning För att få alla elever aktiva valde jag att ge förslag till en inledning. Efter att de som ville läsa upp läst upp fick eleverna skriva vidare i ca fem minuter. Skrivövning 2: att skriva i dialogform Nästa skrivövning handlade om att skriva i dialogform. Vi hade samma arbetsordning; skriv i ca tio minuter, läs sedan upp för varandra för inspiration, skriv vidare i ca fem minuter. Modellera en tankekarta Här är en modell:
Fabler – ett arbete med hjälp av Cirkelmodellen (del1) Under flera veckor har vi jobbat med genren Berättande texter. Vi har fokuserat på fabler. I enlighet med Paulin Gibbons och cirkelmodellen har vi först byggt upp kunskap om genren (fas 1) genom att prata om egenskaper; flitig som en myra, listig som en räv osv. Vi har också pratat om olika sägeverb; flåsade, pep eller röt istället för sa. Vi har lärt oss vad sensmoral innebär, och sett olika exempel på vad sensmoral är. Därefter studerade vi en hel hög med fabler (fas 2) utifrån vad vi hade lärt oss i fas 1. För att ytterligare få använda våra egenskaper som vi hade pratat om under några lektioner, skrev jag ut och klippte isär en mängd olika djur, och tejpade fast en djurhalva på varje elevs rygg. När paren hittat varandra, fick de sätta sig ner och fundera på hur uppgiften hade fungerat och därefter var det dags att fundera lite över uppgiften samt en kort skrivuppgift. Elevexempel på texterna som kom in:
Mina ord, dina ord: Personbeskrivning Gästinlägg av Kristin som är mellanstadielärare i Kristinehamn Bakgrund I min femma läser vi just nu Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik). Övningen Alla elever fick ut ett papper med en spalt för “mina ord” och en för “dina ord” enligt strukturen Mina ord, dina ord. Hälsa på varandraLäsa varandras listorVälja en sak från kompisens lista och skriva ned den under “dina ord”Säga tack till varandra Elever som var färdiga med sin parkompis fick sträcka upp handen och leta rätt på någon annan med uppsträckt hand för att bilda ett nytt par och upprepa punkt 1-4. När jag kände att energinivån började sjunka fick alla sätta sig på sina platser och jag gick igenom innehållet för några av rubrikerna gemensamt. Lektionens fortsättning Eleverna fick nu skriva en egen personbeskrivning. Utvärdering Överlag fungerade lektionen bra och det var en bra variation av egen tankeverksamhet och interaktion med andra. Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift I "Allmänt"