Ny i svenska skolan: Genrepedagogik på mitt sätt
Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.
Utbildningen för nyanlända elever behöver stärkas
Skolinspektionen har följt 35 utvalda elever som bott i Sverige mindre än fyra år under 3-5 skoldagar. Eleverna går i årskurs 7-9 i tio skolor i tio kommuner. Den sammantagna bilden är att de tio skolorna i liten utsträckning planerar, genomför och anpassar utbildningen efter nyanlända elevers förutsättningar och behov. Skolorna arbetar också i liten utsträckning för att ge eleverna tillit till sina förmågor genom att till exempel lärarna visar höga förväntningar på eleverna förmågor och möjligheter till lärande. – Många lärare jobbar hårt för att ge nyanlända elever en undervisning som är väl anpassad efter deras förutsättningar och behov. Men lärarna lämnas ofta ensamma att klara av denna viktiga uppgift. – Granskningen pekar samtidigt på att det är möjligt att ge nyanlända elever en god utbildning. Eleverna förlorar kunskap den första tiden i skolan Många lärare och rektorer anser att det är viktigast att elever som är nyanlända till Sverige lär sig det svenska språket.
Genrepedagogik - det fungerar
Vår kommun deltar i Läsa-Skriva-Räkna-satsningen och det har inneburit att många pedagoger som arbetar med de yngre eleverna har fått ta del av väldigt intressanta workshops och föreläsningar inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Dessutom har vi fått träffa andra lärare i kommunen och diskuterat viktiga frågor som man aldrig hinner med annars. Utöver det har vi fått litteratur, pedagogiskt material, matte-spel och annat som man kan använda direkt i sina klasser. Ett mycket bra upplägg med många intressanta träffar. Idag var det dags för en uppföljning av förra årets boksamtalsprojekt. Jag berättade om vårt projekt som heter "Faktaboken - vägen till språk- och kunskapsutveckling". Vi arbetar efter den cirkelmodell som jag beskrivit lite mer i inlägget Genrepedagogik på mitt sätt och i detta projekt har det inneburit att vi har valt ut olika djur som vi ska arbeta med. Sedan är det dags för fas 2, att läsa en faktatext gemensamt. Jag ska exemplifiera. Intressant?
Nyanlända placeras direkt i grundskolan
Tidigare hade Internationella språk- och kulturinstitutet, ISKI, hand om mottagandet av nyanlända elever i Upplands Väsby. Eleverna placerades i förberedelseklass i upp till två år med studiehandledning på modersmålet, undervisning i svenska, modersmålet och en del skolämnen. Därefter placerades de ut i kommunens skolor. Efter viss kritik från Skolinspektionen stängde politikerna verksamheten. Från januari 2012 placeras istället nyanlända barn och ungdomar direkt i grundskolorna, som får ersättning för varje nyanländ elev. – Plötsligt dök det upp nyanlända barn på expeditionen som vi skulle ta emot och placera ut i klasserna. Flertalet av kommunens nyanlända barn väljer hennes skola, där nu 40 procent av eleverna talar ett annat modersmål än svenska. – Jag tycker inte att systemet är bra. Hur påverkar det här lärarnas situation? – Den stora utmaningen är att det hela tiden kommer nya elever i grupperna. Tyvärr syns inte lärarnas hårda arbete i statistiken över elevresultaten.
Genrepedagogik är fusk?
"Det här är ju som fusk!" sa en av mina elever idag. "Fusk! Ska vi verkligen få ha fusklappar när vi skriver? Wow!" Det eleven tycker är fusk kallar jag för planeringsmodell eller skrivmodell och det kommer jag beskriva lite närmare längre fram i inlägget men först lite bakgrundsinformation. Jag berättade för eleverna att vi skulle börja med ett nytt arbetsområde, att vi ska lära oss mycket om olika svenska djur som lever vilt i vårt land men att vi även skulle lära oss att läsa och skriva texter som handlar om olika djur. Vi tittade på en exempeltext, en av de genre-affischer som finns i boken Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken som vi har uppsatt på väggen. Jag pekade sedan på textens olika stycken och frågade eleverna varför det var luft mellan en del meningar och varför texten är uppdelad i olika stycken. "De andra styckena då, vad står det där tror ni?" När vi tittade på en av rådjursbilderna var det en elev som undrade vad det var för bruna små bollar i bilden.
Rätt nycklar låser upp texten
– Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Nån som kommer sent hem!
