Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg - Annika Sjödahl De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen. Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion. Förra årets upplägg och årets revidering Förra läsåret hade jag också nior och jag har utgått från den strukturen jag gjorde då samt reviderat om det som behöver förtydligas för eleverna. Vi började förra året med att lyssna på konkreta upplägg på gamla samtal. eleverna behöver lära sig hur man vidgar ett resonemang och det kan vara bra att visa hur det görs genom filmen från Orka Plugga. Eleverna fick också öva på ett fingerat bedömningstillfälle med andra texter jag valt. Canvor: Annika Sjödahl // Annika
Litteraturblogga Filippa Mannerheim har i samarbete med Webbstjärnan tagit fram lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" som vänder sig till lärare på gymnasienivå som vill blogga om litteratur tillsammans med sina elever. Klicka på bilden nedan eller HÄR för att ladda hem pdf:en "Litteraturblogga med eleverna". Lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" vänder sig till lärare på gymnasienivå och går steg för steg igenom allt man behöver kunna när man ska börja litteraturblogga tillsammans med sina elever. Från hur du kommer igång med bloggen och skapar den rätta strukturen, via planering av litteraturprojektet, till elevuppgifter, bedömning och utvärdering. Det ingår dessutom förslag på romaner att blogga om, långsiktiga mål för projektet, underlag för betygskriterierna samt en intervju med Kristina Alexanderson som tidigare litteraturbloggat tillsammans med sina elever. -- Har du några frågor eller funderingar kring materialet eller hur det kan användas i undervisningen?
läsförst. En rad räcker för att fatta vilken typ du är Normalt ser vi inte lösryckta textrader. Nyhetsspråk finns i tidningen och romanspråk finns i böcker. Men om du skulle se en lösryckt rad av en text skulle du oftast direkt se vilken genre det är. Testa vem som helst! Spela upp en enda takt musik och du kommer att få rätt svar, åtminstone i grova genrer: hårdrock, svensktopp, wienerklassiker eller militärmarsch. Detsamma gäller mycket annat. Gäller detta också text? Om genrebestämning är lätt i praktiken så blir det desto svårare i vetenskapens värld. I princip kan man förklara genre, eller texttyp, på två sätt: funktionellt och kosmetiskt. Textforskare brukar, ganska ogenerat, växla mellan dessa två perspektiv. Hur man än vrider på problemet så finns det språkliga skillnader mellan olika texttyper. Många föredrog att i stället undersöka retoriska eller innehållsliga grepp. Andra vetenskapsgrenar har varit mer framgångsrika. Tar man ut svängarna ordentligt och blandar olika genrer blir resultatet inte alls det förväntade.
16 särskrivningar som visar varför vi behöver nya skolor Även den bäste kan råka särskriva ibland. Men ibland uppstår bra humor – och därför har vi listat de 16 skönaste särskrivningarna vi har hittat. Inspiration: Sverige mot särskrivning. 1. Ringmunk eller ring munk? 2. ”Svälj sväljreflexen!” 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Allt vi säger är sant "En uppenbar systemmiss" I Maria Westmans replik till min debattartikel om de nationella proven finns två sakliga invändningar. Den ena är att jag skulle begå en ”feltolkning” när jag hävdar att proven blandar samman begreppen lässtrategier och läsprocesser. Den andra invändningen är att den kompensatoriska sammanvägningsmodell, som numer används i de nationella proven i svenska, inte är ett problem eftersom det sammanvägda provbetyget främst utgör ett ”analysinstrument på gruppnivå” och inte ska ses som en sammanvägning av den enskildes kunskaper i förhållande till kunskapskraven. När det gäller frågan om lässtrategier och läsprocesser påstår Westman att proven inte utger sig för att pröva lässtrategier. Istället prövas läsprocesser, vilka utifrån provgruppens ”omfattande och noggranna tolkningar” av kursplanen antas ge en bild av förmågan att förstå, tolka och analysera text. Michael Tengberg Lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
GENRER Genre - Flash Fiction / Micronovell / Kortprosa Lärare skriver Flash fiction för elever att härma och inspireras av. Genre Novell Uppgift till krönika Vi- och dom mentalitet Genre Självbiografi Genre Brev Genre - Recension Genre Referat Genre Insändare Genre artikel Genre Krönika Genre Reportage Genre Debattartikel Genre Debattartikel den korta versionen Genre Debattinlägg INGRESS???
Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
Låt oss prata om Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning. I bokens första kapitel beskriver Hanna det som utgör grunden i en språkinriktad undervisning. Hanna presenterar också två modeller för planering och genomförande av en språkinriktad undervisning. SIOP lyfter fram vikten av att ge eleverna möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva inom varje område. Den andra modellen som Stehagen lyfter fram är Cirkelmodellen där eleverna genom en tydlig och strukturerad arbetsgång får strategier till det egna skrivandet. # Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper # Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
Skönlitterär läsning sv1 Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize