Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling

Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. Planera