Eight apps to learn Swedish
Nio appar för att lära sig svenskaPinned: 23 Feb 2015 Sfichatt: ett nytt och annorlunda lärarrum!Pinned: 15 Feb 2015 Sfipaddan.se behöver din hjälp!Pinned: 6 Oct 2014 Sfipodd: gratis poddradiotjänst för sfi-studerande + intervju med projektledaren Olga Carlberg.Pinned: 14 Sep 2014 I detta inlägg presenterar jag ett urplock av de sfi-bloggar som finns ute på nätet (de flesta har jag hittat i olika Facebook-grupper).
Digitala Skollyftet
Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning
Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Jag bestämde mig tidigt för att släppa kurslitteraturen och istället hitta material som går att anpassa lättare. Jag valde till detta tema att läsa Revolting Rhymes eftersom den finns som filmer och mp3 klipp samt att jag har boken. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube:
Nyanlända
Se intervjun med Monica Axelsson. Utbildning är det mest värdefulla samhället har att erbjuda i syfte att främja allas lika chans till ett rikt och fritt liv i ett demokratiskt samhälle. Utbildning för nyanlända elever är ett område som fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Frågor som gäller mottagning, kunskapskartläggning, förberedelsegrupp, förberedelseklass, utslussning, inkludering, årskursplacering, studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och så vidare diskuteras flitigt på alla nivåer inom skolväsendet. Allt för att skolan på bästa vis ska kunna tillvarata och utveckla elevernas kunskaper och skapa en god introduktion i det svenska utbildningssystemet och samhället. Enligt Skolinspektionens definition räknas elever som nyanlända om de inte har svenska som modersmål eller behärskar svenska språket och anländer nära skolstart eller under sin skoltid och inte gått i svensk skola längre än fyra år. Tipsa Kategorier Nyanlända Visa fler
Information till nyanlända elever
Informationen är kortfattad och behöver kompletteras efter behov. Den finns på arabiska, persiska, polska, somaliska och thailändska. Översättningar pågår till språken engelska, dari, franska, kurdiska (sorani och kurmandji), pashto, serbiska och tigrinja. Ny webbplats förklarar skolsystemet för nyanlända elever Skolverket har tagit fram en flerspråkig webbplats - Om svenska skolan - som kortfattat förklarar hur det svenska skolsystemet är uppbyggt. Beställa broschyrer Broschyrerna nedan kan beställas eller laddas ned och är gratis. Förskola och förskoleklass Ålder 1–6 år Från det att ditt barn fyller 1 år kan det gå i förskola. Förskola och förskoleklass, svenska Förskola och förskoleklass, arabiska Förskola och förskoleklass, persiska Förskola och förskoleklass, polska Förskola och förskoleklass, somaliska Förskola och förskoleklass, thailändska Grundskola och fritidshem Ålder 7–15 år Alla barn går i grundskolan från ungefär 7 års ålder och den är obligatorisk. Gymnasieskola Ålder 16–20 år
Biblioteket IKT
Planera för ett ”projekt på plats” som omsätter några av dina kunskaper från kursen med elever, kollegor eller andra i din lokala närmiljö. Att utveckla samarbeten på arbetsplatsen är något jag strävar efter, framför allt under det senaste året. Att försöka se vilka möjligheter som finns. För att försöka få igång samarbete och få svaren på frågorna ska jag när terminen börjar ta och dela med mig av mina tankar till det programlag som jag sitter med i. Men, jag kan försöka hitta tillfällen, kanske informellt vid kaffebordet där jag delar med mig av de digitala kunskaper jag har. Så jag kommer att jobba vidare, visa varför en skolbibliotekarie har en viktig roll i skolan och jobba vidare för att hitta/skapa nätverk där skolbibliotekarier kan hjälpa och inspirera varandra.
Quick fix till språkutvecklande undervisning
Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.
Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända
I en studie av 22 elever som gått i förberedelseklass belyser Monica Axelsson och Jenny Nilsson problematiken med att vara andraspråkslärande i Sverige. Artikeln ger insikter i den frustration eleverna kan känna vid övergången mellan förberedelseklass och vanlig klass. Stor skillnad mellan kommunerna Integration är svårt, men inom skolsystemets ramar brukar man tänka att det finns goda möjligheter att verka för den; alla invånare i en viss ålder möts där. Men även där verkar det vara svårt, åtminstone enligt OECD som menar att växande etniska ojämlikheter förmodligen är en akilleshäl dagens i svenska utbildningssystem (OECD 2005:47). Monica Axelsson och Jenny Nilsson visar i sin artikel hur övergången från förberedelseklass till vanlig klass i grundskolan kan vara väldigt påfrestande. Man har undersökt tre olika kommuner; en liten, en mellanstor och en stor. Metoden för undersökningen är intervju men till viss del även observation. Även vardagliga uttryck behöver förklaras OECD (2005).
