"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Att undervisa i läsförståelse innebär inte att eleverna ska lämnas åt sig själva och svara på frågor om en läst text. En av slutsatserna är att det inte räcker att som lärare säga att eleverna ska "läsa mellan raderna” eftersom de inte förstår vad det betyder.
Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre Det är samhällets syn på manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter. Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla många pojkars ointresse av att läsa på skolan. Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller. Gunilla Molloy skriver: "I klassrummets genusimpregnerade kontext kan vi hela tiden se hur handlingar laddas med genusbärande markörer; att sitta bredvid en flicka (feminint), att läsa skönlitteratur (feminint), att samtala om skönlitteratur (feminint) att skriva om skönlitteratur (feminint), att ta avstånd från det feminina (manligt)." Sju punkter för att få pojkar att läsa! 8 april 2013
Pojkars problematiska läsning : en diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65) When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades. For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the ”public conversation”. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, men’s violence against women and misogyny in general. But I don’t want to ”sense”. In my study I revealed two discourses: “the literature discourse” and “the boy discourse”. Keywords Carol Lee Bacchi, discourse analysis, boys’ reading, men’s reading, masculinity
A Practical Way To Apply Gamification In The Classroom How To Apply Gamification In The Classroom To Enhance Motivation As a teacher in a public school in Thailand (English Program), I have read a lot about gamification. I haven’t noticed it before, but it is being used in our daily life in all sorts of ways. After a lot of reading, I tried to implement gamification in my classes. Students today are digital natives; not like their digital immigrant teachers. As a science teacher, I have noticed that students lose their attention very quickly or seem to have no motivation to learn the curriculum's topics: That’s even before the mental challenges required by the science subject. What Is Gamification All About? Many studies have looked into the games industry to find out why games are so addictive to both children and adults. Challenge.Chance.Competition.Cooperation.Feedback.Rewards.Winning.Progression. These game elements can be easily extracted from a game content and applied to almost any field. Grades Are Fun Conclusion What do you think?
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Ny avhandling. Betydelsen av vad som sker i själva undervisningen har inte lyfts upp tillräckligt i debatten efter Pisarapporten. Centralt för resultaten i alla ämnen är läsförståelse. Det goda exemplet Kanada visar att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera avgörande punkter, bland annat hur läsförståelse förmedlas och att feedback kan användas i båda riktningarna mellan lärare och elever, skriver Barbro Westlund. Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Användning av begreppet feedback.
Pojkars läsning Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan. Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Under hösten 2013 har frågan om ungdomars läsförmågor och litteraturens ställning i samhället ytterligare aktualiserats genom Litteraturpropositionen ”Läsa för livet” och den senaste PISA-undersökningen. Genom förstudien har vi identifierat ett antal konkreta ingångar i utvecklingsområdet och en rad utmaningar för såväl folkbibliotek som folkbildning:
Läsandet bland pojkar ökar kraftigt Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur. SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Föreningen Läsrörelsen ligger bakom flera projekt för att få fler barn att läsa.
Gamifying Education: Do We Know How to Gamify the Classroom? Gamification in many parts of education is a sham. Listening to the researchers and experts in this area has convinced me of that. If you’re interested in making your classroom more intriguing and powerful, read on. We can do better. Who Is Shaping The Gamifying Education Conversation? In this week’s conversation with Australian Gamer and researcher Lauren Ferro we all went on a bit of a rant about the ridiculous state of badges in education.Teacher Alice Keeler uses games all the time (and doesn’t give grades).Sixth grade teacher Michael Matera reinvented his whole sixth grade classroom as a Games Based classroom and shares how he did it.A Higher Ed Panel had a powerful conversation for why we need games in highered. All of these are YouTube videos that have been recorded over the past week and a half as part of the Open Online Community (called an OOC) focusing on games in education. I have 3 take aways from the learning so far: #1: The Way We’re Doing Many Badges In Education Is A Joke
3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa. 1. 2. Denna metod fungerar också mycket effektivt, när man skall lära sig något utländskt språk och att stava och skriva med det språket Metoden är mycket enkel att lära sig och när man väl har lärt sig den en gång, sitter den i ”ryggmärgen”, som att cykla eller gå. ( Är det till exempel ryska eller grekiska, måste man naturligtvis lära sig det alfabetet först.) 3. Håll till godo och lycka till!
Genus det bortglömda perspektivet i debatten - Bolla Färska siffror från PISA visar att svenska 15-åringar blir allt sämre på läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sverige tillhör nu de fem sämsta bland OECD-länderna och läsförståelse är det område där könsskillnaden är störst. Undersökningen styrker skönlitteraturens betydelse för läsförståelsen. Gunilla Molloy fördjupar perspektivet.– Den som inte läser skönlitteratur förlorar förståelsen för andra människor och insikten om att världen inte bara ser ut så som jag ser den. Det är den mest väsentliga konsekvensen. Gunilla Molloy är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och har även arbetat trettio år som lärare. Hela livssituationen spelar inDet som händer i klassrummet påverkas av elevernas hela livssituation, vilka sammanhang de är delaktiga i på fritiden och vilka värderingar de konfronteras med i sökandet efter en identitet. Bokvalet stöter bort pojkar Rubbade balansen
Kategori:Svenska/Alla uppslag - Wiktionary Definition från Wiktionary, den fria ordlistan. Denna kategori innehåller samtliga uppslag där minst en av definitionerna har givits markeringen "Alla uppslag". Orden kan ha ytterligare betydelser; se respektive uppslag. Se även kategorierna: ← Kategoristartsida, Svenska, Alla uppslag Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. – Det är tyvärr så många lärare som vittnar om att elever som behöver extra stöd inte får det. Enligt läroplanen för 2011 ska lärarna jobba med lässtrategier för att öka elevernas läsförståelse. – Det visar att statliga satsningar inte matchas från huvudmannens sida. Att få stöd hemifrån i läsandet är viktigt. – Vi måste uppmuntra föräldrar att inte sluta läsa med sina barn. I mars presenterade regeringen ett nytt kunskapsmål för skolan som innebär att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter efter årskurs ett. Är det ett rimligt mål?