Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Kalla mig gubbjävel - Sydsvenskan Servitrisen ger mig en blank blick och fortsätter – säkert i bästa välmening – att nia mig medan vi gör upp om notan. Niandet har blivit vanligt i Sverige. Det är unga människor som säger ni och allra vanligast är det inom servicesektorn. Men att tilltala folk med ni är för många svenskar djupt problematiskt. ”Faktum är att jag hellre blir kallad gubbjävel än ni”, skriver en man i 60-årsåldern i ett kommentarsfält när det nya niandet avhandlas. På 1960-talet genomfördes en du-reform i Sverige. Reformen drevs på av att Dagens Nyheter övergick till du-bruket. Men du-reformen var inte ett påbud uppifrån utan ett uttryck för en folklig strävan efter jämlikhet. Till du:et hör också ett tonfall. Så tilltalar man inte främlingar i Italien eller Frankrike. En vän, född i Västerås på 1960-talet, berättade nyligen att under hans uppväxt tillbringade man fritiden med familjen. Du-reformen handlade också om det. Som grädde på moset är niandet inte naturligt på svenska. Herr Johansson. Ni där.
Romernas Historia Ordklasser Samling om nationella minoriteter | NE SKOLA Nationalencyklopedin Samling I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och lika många erkända minoritetsspråk. EU:s ramkonvention om skydd för nationella minoriteter ratificerades 2000, och en ny lag trädde i kraft 2010. Utländskhet: den svenska främlingsfientlighetens historia Främlingskap i Sverige har åtminstone under det senaste århundradet ofta handlat om färgnyanser. » Utländskhet: den svenska främlingsfientlighetens historia Försonande vitbok om romer Ständigt ifrågasatta, ständigt på sin vakt. » Försonande vitbok om romer Tornedalen: Svensk minoritetspolitik Ofta hör vi från olika länder i världen talas om hur centralmakten förhållit sig till den ena eller andra minoriteten. » Tornedalen: Svensk minoritetspolitik Romer: Resandefolket År 2000 erkände Sverige romerna som nationell minoritet. » Romer: Resandefolket Samepolitik: Rasism och diskriminering Den svenska statens samepolitik under 1800-talet och fram till cirka 1950-talet kännetecknas av fördomar med rasistiska förtecken.
Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Satsdelar.se Satsradning | Plugga svenska Satsradning är ett mycket vanligt skrivfel. Det innebär att en skribent sätter ett kommatecken istället för att dela upp innehållet i flera meningar eller binda ihop innehållet på ett snyggt sätt. Ett exempel: Vi hade sålt det för att vi skulle flytta, det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 1: Dela upp i flera meningar Vi hade sålt det för att vi skulle flytta. Lösning 2: Bind ihop satserna genom att formulera om Vi hade sålt det för att vi ska flytta, vilket kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 3: Använd semikolon(Använd semikolon ytterst sparsamt!) Vi hade sålt det för att vi skulle flytta; det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. « Skriv rätt!
Ljudböcker på Youtube? Ja! Du vet väl om att du kan hitta ljudböcker för barn och unga på Youtube? Inlästa, animerade eller textade. På svenska finns det mest ljudböcker men på engelska finns det ett otal både ljudböcker men även upplästa böcker som är textade för medföljning. Saknar du böcker? På svenska? Sök på barnbok svenska eller ljudbok så får du upp olika förslag På engelska? Sök på English talking books, Childrens audiobook, Childrens storybook, Childrens animated books för att hitta ett antal förslag Hörförståelse på engelska Vill du göra egna ljudböcker? Vill du samla dina Youtube-klipp för att lättare hitta tillbaka finns en bra tjänst som heter plistapp.com där du kan göra olika listor att dela med dig av Här är en lista jag gjort: Korta.nu gör länkar korta och begripliga Relaterade Låna gratis e-böcker till iPads Vill du låna e-böcker gratis från ditt biblioteket? I "Allmänt"
.facebook_1079483736 Språk och lärande Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. LÄSA och SKRIVA hör ihop Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna.