Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
Grekisk mytologi (LättLäst) Grekisk mytologi (LättLäst) Grekisk mytologi är en samling berättelser. Mytologin och dess berättelser var en del avvardagen i Grekland under antiken. Antiken är en tidsperiod som sträcker sig från3000 år före Kristus till år 500 efter Kristus. Det berättas om gudar, hjältar och monsteri en äventyrlig blandning. Den grekiska mytologin har satt sina spåröverallt ända fram till idag. I den grekiska mytologin styrs världsalltet av urkrafter. Urkraften har fått olika personligheter.Till exempel Nyx (natten), Thanatos (döden) och så vidare. Ur dessa urkrafter har sedan fötts andra mäktiga väsen. Världsalltets alla mäktiga väsen blandar sig gärna med människorna. Kaos Allting i den grekiska mytologin kom ur ”Kaos”. De första som kom ur Kaos var Gaia (jorden), Nyx (natten), Tartaros (underjorden) och Erebus (mörkret). Titanerna Det sägs att Gaia och Uranos först blev föräldrar till monster. Gudarna De grekiska gudarna var många. Dionysos och Pan levde bland människorna. Människorna tillbad gudarna.
Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen. Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Men är det verkligen detta vi kommunicerar till eleverna? Jag har en känsla av att massor av lärare ganska ofta, kanske utan att tänka på det, signalerar det rakt motsatta och när vi gör det är vi direkt medskyldiga till de fallande kunskapsresultaten. Därför har jag sex principer som jag försöker följa, för att ge eleverna bilden av att det vi gör i skolan är viktigt och att det lönar sig att anstränga sig: Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Jag är också mitt ämne. 6. BFL är bra till mycket.
Tema källkritik: Kan man lita på Mia Skäringer eller inte? » Mediekompass Publicerad: 17 mars 2014 Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som driver kampanj under rubriken ”Det räcker” som syftar på alla människor som kör olika bantningsmetoder. Författaren och komikern Mia Skäringer flyttar sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari skriver hon sitt första inlägg på sin blogg som publiceras på Provivas site. Den 7 mars publicerar hon en debattartikel i Aftonbladet. Rubriken är: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. 1 Läs, lyssna och diskutera! Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips” Läs om Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” Läs Mia Skäringers blogg på Provivas sida (läs inlägget ”Finkulturen och budskapet som försvann”)
Fröken Flipp på krigsstigen! Av alla de förändringar som jag under senare år har gjort i mitt klassrum och i min undervisning, så är både jag och mina elever rörande överens att det som haft störst betydelse för deras ökade måluppfyllelse är den formativa undervisningen och den formativa bedömningen. Jag har i tidigare inlägg skrivit om Bedömning För Lärande och i den intervju som jag genomförde med mina elever, där de gav sin syn på mitt Flippade Klassrum, där pekar eleverna själva ut just den formativa bedömningen som en av de viktigaste byggstenarna. Jag använder sen den formativa bedömningen och det underlag eleven fått i sin feedback för att se vilken förmåga eleven måste öva mer på för att utveckla. Hur jag kan hjälpa eleven, t.ex. genom utvecklade begreppsmallar, stödmallar/stödstrukturer som tydliggör hur eleven kan göra för att utveckla sitt kunskapande. Ett exempel på en sådan mall är Sambandsmodellen. Anpassa verktygen efter undervisningen. Hur kan ansvaret för lärande någonsin anses ligga hos eleven?
Språk i alla ämnen, Runering on Prezi Att skriva ett bra svar. | Tankar om svenska Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. I detta fallet har klassen läst Häxfeber, en skönlitterär bok om häxprocesser i det medeltida Danmark. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna
Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Jag började tröttna på att skriva och sudda tavlan varje lektion så till hösten har jag gjort Lgr11-poesi av mina ämnes förmågor och det som ingår i det centrala innehållet.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.