Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
Bevare mig för att bli superhjälte Kompetent och professionell, måste jag ju vara. Ödmjuk men utstråla självförtroende. Kanske rolig också? Jag försöker att formulera mitt första utskick till kommunens svensklärare efter att jag blivit utsedd till förstelärare och trots att det inte handlar om något märkvärdigare än en inbjudan till en ämnesträff känner jag pressen. Inga semikolon på fel plats, inga särskrivningar eller, Gud förbjude, ordet bedöma stavat med två m. Bland mottagarna finns lärare som sökt tjänsten och inte fått den, lärare som tycker att de borde vara förstelärare men inte sökt tjänsten av princip och lärare som inte är intresserade över huvud taget och undrar varför de ska komma på en ämnesträff en sen eftermiddag i december. Tror jag. I kommunens förstelärargrupp upprepas mantrat att »vi har fått uppdraget för det vi redan gör« för att övertyga oss själva om att vi duger, att vi gör rätt för varenda krona av de femtusen som vårt tidsbegränsade uppdrag ger i lönepåslag. Jamendåså.
Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Men är det verkligen detta vi kommunicerar till eleverna? Jag har en känsla av att massor av lärare ganska ofta, kanske utan att tänka på det, signalerar det rakt motsatta och när vi gör det är vi direkt medskyldiga till de fallande kunskapsresultaten. Därför har jag sex principer som jag försöker följa, för att ge eleverna bilden av att det vi gör i skolan är viktigt och att det lönar sig att anstränga sig: Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Jag är också mitt ämne. 6. BFL är bra till mycket.
1 år som förstelärare När uppdraget presenterades för ett år sedan, av kommunens förvaltningschef och verksamhetschef, såg det ut som nedan. Under varje uppdragspunkt har jag skrivit hur det har utfallit. Undervisning i grupp/klass på ca 90 %. Ja, detta har fullföljts på ett ungefär... egentligen drogs min undervisning endast ner med 50 min av de tänkta 210 min. Driva utveckling inom ämnet på skolan och i kommunen på 10 %. Ja, som jag skrev i ovanstående punkt så har jag haft 10% av min tjänst till arbete med uppdraget. Eftersom nedsättningen har varit låst till fredagar har det ibland varit svårt att möblera om i schemat vid t.ex. nätverksträffar, träffar med andra förstelärare osv. Arrangera forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen. Det här har varit fantastiskt roligt! Inläggen om ovanstående forum länkar jag till här: Handleda andra lärare inom ämnet. Vår verksamhetschef hade en god tanke vad gäller handledning. Jag har inte handlett någon annan lärare inom ämnet. Sammanfattning Annat
Språk i alla ämnen, Runering on Prezi Utvärdering av mitt första år som förstelärare | Min undervisning Detta inlägg har jag tänkt skriva under ett par veckor, men det var svårt att få tiden att räcka till i våras i och med att vår skola läggs ner och flyttas till en ny enhet där en redan befintlig skola existerar. Så med packning och avveckling upptogs tiden av det och tiden för att reflektera över första året som förstelärare har fått vänta tills nu. Igår var det ett år sedan jag fick tjänsten som förstelärare i Enköping och så här såg vi ut då. Ett uppdrag jag såg med spänning fram emot. Ni kommer nedan få läsa lite om vad jag gjort inom mitt uppdrag och vad det har betytt för mig. I annonsen på kommunens intranät kunde man läsa följande: Vill du bli förstelärare? Så i mitt schema fick jag en halv dag, onsdag em för att använda tiden till uppdraget. Jag och Cecilia planerade bl a för Enköpings förste EdCamp efter att jag läst om det på twitter, som forum för erfarenhetsutbyte. Att utvecklas ja, det ville jag med. Foto: Markus Marcetic, Skolvärlden (nr 1, 2014). Foto: Jessica Lindegren
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Kunskapsvägg Jag skall bygga upp en kunskapsvägg tillsammans med eleverna den här terminen för att tydliggöra vad vi ska göra och vad eleverna skall träna på för att nå kunskapskraven. Jag skall använda mig av Ulrika Elissons fina material som går att dra ut i Pdf-format på hennes blogg Ullis skolsida. Ulrika har skapat kunskapsväggar inom alla ämnen och årskurser som du kan hitta här: Tanken bakom är viktig För mig är det väldigt viktigt att det finns en tanke bakom arbetet och att eleverna får vara med i processen. Jag har gjort en Prezi som jag kommer att inleda höstens engelsklektioner med, där jag utifrån Ullis kunskapsvägg presenterar det centrala innehållet och de olika förmågorna. Min Prezi lägger jag in här och du är såklart varmt välkommen att använda den :) Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?