Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna
arskursplaneringar_0 Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.
Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt I läroplanen står det att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Ordvalet är noga avvägt: organisera och genomföra arbetet. Ändå pratar vi fortfarande om att planera lektioner, sällan hör jag att lärare säger “nu ska jag ta och organisera arbetet inför veckan!” Vad är det för skillnad kanske du tänker, det är väl inte hela världen vad man kallar det? Som språknörd tänker jag att orden är viktiga. En välplanerad lektion har också ofta EN elev i fokus. Om vi nu tänker att läroplanen faktiskt är styrande i bemärkelsen att den visar vägen till det ideala i en lärandesituation så blir planeringen eller förberedelserna inför lektionen/lektionerna annorlunda. Om man jobbar i 1:1-baserad undervisning finns det en hel del fallgropar. David Thornburg har kategoriserat olika lärandesituationer och kallar dem för watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire.
Skolburken Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om.
Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!
Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än…. Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
Komparativ ämnesdidaktik 2013/2014 - Uppsala universitet HT13 vecka 46-03 Blandad tid 50% * Sista ansökningsdatum: 2013-04-15 Anmälningskod: UU-23114 Anmälan Undervisningsspråk: Svenska Studieort: Uppsala Urval: Akademiska poäng Behörighet: Examen på grundnivå om minst 180 hp Avgifter: För dig som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz krävs anmälnings- och studieavgifter. Anmälnings- och studieavgifter krävs för sökande som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz. Anmärkning: Studerande på Masterprogram i pedagogiskt ledarskap och Masterprogram i utbildningsvetenskap har förtur till platserna, därför kan antalet platser vara begränsat.Kursen ges sen eftermiddag, kväll * Ges i mån av resurser, kontakta institutionen. Kursen Komparativ ämnesdidaktik syftar till att ge fördjupade kunskaper inom didaktikens kunskapsområden och forskningstraditioner, med särskilt fokus på området komparativ didaktik.
Förmågor Efter att ha skrivit om mina förmågetrappor, som jag använt tidigare med mina elever, på Instagram var det fler som ville ta del av dem. För att få alla, hittills delade, på samma ställe har jag nu lagt dem i detta inlägg. Klicka på bilden så får du upp dem i pdf. Om du vill veta mer om hur jag startade med mina elever för sex år sedan hittar du det vi jobbat med här (Där hittar du även samma trappor som i detta inlägg men då ligger de en och en). Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner.