Språklekar, språkverktyg - folkhalsan.fi

Bokomslag på bloggen – vad får man publicera? Hur är det egentligen med upphovsrätten på bokomslag? Får man publicera ett bokomslag hur man vill på sin blogg? Webbstjärnan har undersökt saken och svaren är många. Efter supportsamtal med en lärare som driver en bokblogg visar det sig att samtliga förlag nedan tillåtit henne att publicera bokomslag i samband med bokrecension. För säkerhets skull: dubbelkolla genom att skicka ett mejl eller slå en pling till berört förlag. Vi på Webbstjärnan har märkt att det är många bidrag som innehåller bokrecensioner, och i vissa fall är de rena bokbloggar. Vi började fundera på hur det ligger till med upphovsrätten till de bokomslag som ofta publiceras i samband med bokrecensioner. Enligt Norstedts förlagsgrupp (där bland annat Rabén & Sjögren ingår) är det fritt fram att publicera deras bokomslag på sin sajt utan att be om tillstånd, så länge omslaget ”återges i anslutning till en recension”. Bonnierförlagens böcker är det lite knepigare med. Vi vet att det här låter knepigt.

Den flerstämmiga undervisningsmiljön | Förstelärare i Svedala Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här). I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet.I en flerstämmig undervisningsmiljö ska grunden vara elevernas egna språkliga produktion i tal och skrift; det ska vara en miljö där elevernas tankar och uppfattningar bildar utgångspunkt för undervisningen. Interaktion med andra är ett sätt att visa vad man kan men det får inte stanna vid det utan det är viktigt att interaktionen även blir en källa till nytt lärande. Att tala är ett sätt att visa vem man är och det kan vara känsligt att genom det man säger/inte säger visa sin personlighet.

EN LÄSANDE KLASS Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning. Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. Kommunen engagerar sina lärare i en omfattande fortbildning som kommer göra skillnad för eleverna och de involverade skolorna har alla möjligheter att komma på djupet i sitt språkutvecklande arbete. Vi kan i debattartikeln även läsa följande: ”Om vikten av att som lärare visa hur man gör”

Tydliga och konkreta lektionsmål | Förstelärare i Svedala I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Efter att ha läst om Dylan Williams nyckelstrategier, som han skapat som en modell för formativ bedömning och undervisning, fick jag bekräftelse på att det är så här jag vill arbeta. Jag provade några olika sätt men tyckte inte att det blev tillräckligt konkret för eleverna, det var inte helt lätt att bryta ner syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen så att eleverna förstod det. Efter att ha fått en idé av Sophie Stenfeldt på hennes facebooksida satte jag upp tre olika skyltar på whiteboarden.

Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? "Trappan" ovan kan användas som en guide, men de olika trappstegen ska snarast ses som överlappande: en elev behöver inte nödvändigtvis behärska ett lägre steg för att kunna gå vidare till nästa! Hur? Logopedens roll Varför är detta intressant? Glad sommar! /Anna Eva Referenser SBU.