"Vårt barn duger aldrig" | Idagsidan Läs mer om serien annorlunda barn Att vara mamma till tre efterlängtade barn är fantastiskt! Underbart, utvecklande och otroligt roligt. Och så oerhört svårt. Särskilt svårt när ett av barnen har speciella behov, diagnoser, neuropsykiatriska handikapp. När vi fick första diagnosen Aspergers syndrom i december 2009 var det många stora känslor som svallade över kropp och själ. Men sedan då? Teamet på Bup ville göra en kompletterande utredning när sonen visade allt tydligare tecken på koncentrationssvårigheter och detta ledde fram till diagnos nummer två, ADHD/Uppmärksamhetsstörning. Vardagen består i – som för alla föräldrar – att stötta, ordna, hjälpa och planera för barnen. Mitt i arbetet med att anpassa skolgång och liv åt en son med särskilda behov gäller det att även vara mamma till två barn till, att vara fru, matte, klara jobb och helst tjäna pengar också. Omgivningen spelar och har spelat en otroligt stor roll på ett dubbelbottnat sätt. Otillräcklig Mamma till två annorlunda söner
Aldrig för sent att ge upp Det finns en psykolog i Lund som heter Bo Hejlskov Jörgensen. I sitt arbete riktar han sig huvudsakligen till personal som arbetar med barn och vuxna med utvecklingsmässiga funktionshinder. Hans tre grundläggande deviser är emellertid betydligt mer generella än så. I sammanfattning lyder de: · Människor som kan uppföra sig gör det · När ett beteende definieras som problematiskt är det för att det skapar problem för omgivningen (det behöver överhuvudtaget inte uppfattas som ett problem av den som har beteendet) · För att kunna överlämna kontroll till någon annan (exempelvis en lärare) måste vi känna att vi har kontroll över oss själva. Säg då att vi i ett klassrum har problem med en elev. Om vi ska möta den här eleven med klassisk, konsekvenspedagogik kommer vi att ägna oss åt tillrättavisningar och hot om disciplinära följder. Även om det är en brant jämförelse är det egentligen samma sak som att straffa en rullstolsburen elev för att hon inte är med och hoppar längdhopp på idrotten.
SPECIALPEDAGOGER | skoldoktorn Specialpedagoger har en kompetens som många, för att inte säga alla, elever i svensk skola har stor glädje av. Specialpedagogen har ofta en hög kompetens på områden som är centrala för att eleven ska utvecklas. Det är: att se och förstå elevens behov,att se och förstå hur varje individ bäst bör bemötas ochatt veta hur eleven bäst blir hjälpt. På många skolor finns utmärkta samarbeten mellan skolledning, specialpedagog och lärare, men jag har också sett motsatsen. att rektor och lärare inte har förstått specialpedagogens kompetens och hur den kan användas utan ser honom/henne mer som en extra duktig speciallärareatt det finns en ovilja att acceptera att specialpedagogen har kompetens som jag som lärare/rektor inte har. Jag har varit med om både att arbeta med specialpedagogen nära knuten till rektor och att föreslå den lösningen i en framtida kommunal skolstruktur. Stefan Ferm skoldoktorn Elddonet Utveckling
Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner:
70 Tips & Tricks for Educating Students with Aspergers/High-Functioning Autism Research has identified classroom characteristics that promote success for children with Aspergers and High-Functioning Autism: individualized instruction, interesting curriculum, positive reinforcement, predictability, short working periods, small teacher-to-student ratio, and plenty of structure. Research has also identified optimal teacher characteristics: consistency, firmness, frequent monitoring of the child’s work, humor, knowledge of behavior management strategies for students on the spectrum, patience, personal warmth, and positive academic expectations. Based on this research, here are 70 quick and simple – yet highly effective – tips and tricks to use in teaching your students who are on the autism spectrum: 1. 11. 21. 30. 40. 50. 60. Teaching Students with Aspergers and High-Functioning Autism
Genrepedagogik Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggöra textstrukturer för att eleverna lättare ska kunna läsa och förstå och det handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk. Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Ett annat intressant program som visar upp hur genrepedagogik fungerar i praktiken är UR-programmet På väg mot ett andra språk i serien Barn av sitt språk.
Språkutvecklande undervisning i praktiken Jag har just tittat på en liten film från England, en film som handlar om språkutvecklande undervisning i en skola med en majoritet av elever som har "english as an additional language". En film som på ett tydligt och inspirerande sätt beskriver vad språkutvecklande undervisning behöver handla om. Nämligen interaktion och rätt grad och form av stöttning. Titta hur aktiva eleverna är. Titta hur deras klassrumsmiljö är fylld av visuell stöttning i form av ord, texter & bilder. Titta hur de interagerar med varandra och använder det muntliga språket som en bro över till skriftspråket. Jag önskar fler filmer som denna. Lesson Idea (Common Core) Lesson Reflection: Getting Students to Talk (14 min) All Subjects / All Grades / Discussions Teaching Practice Post-its: Little Notes for Big Discussions (2 min) All Grades / ELA / Discussion Learning to Communicate and Work Together (14 min) All Grades / All Subjects / Class Discussion