Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
Vad påverkar läsförståelsen hos yngre barn? Mina senaste inlägg har kretsat kring lässtrategier och läsfärdighet ur olika aspekter. Vi vet sedan tidigare att förskolebarns förståelse av berättelser har ett starkt samband med deras: OrdförrådFörmåga att göra inferenserArbetsminne I en artikel i Reading Research Quarterly (Vol. 49, nr 2, april/maj/juni 2014) presenteras en studie med rubriken ”The Role of Comprehension Monitoring, Theory of Mind, and Vocabulary Depth in Predicting Story Comprehension and Recall of Kindergarten Children” av Strasser och del Rio. Det visade sig dels att effekterna av ordförrådets bredd påverkas av dess djup, dels att arbetsminnet delvis förmedlas av förmågan till självövervakning (selfmonitoring) och att göra inferenser. Författarna skriver om ordförrådet och att det består av olika nivåer. Förmågan att göra inferenser styr förståelsen. Att använda bilder för att både träna barn att göra inferenser och bedöma hur de gör sådana är mycket användbart. Känner du igen strategierna?
LPP:er Sedan 2011 är jag kontaktlärare för läromedelsförlaget Natur och Kultur. Därigenom får jag använda mig av ett mycket genomtänkt läromedel och även delge andra mitt arbete, som framför allt handlar om läs- och skrivinlärning F-3. Jag har lagt ner mycket värdefull tid på att göra tydliga LPP:er, Lokala Pedagogiska Planeringar, i svenska, som knyter an till God Läsutveckling och vår läroplan, Lgr 11. Planeringarna har jag haft stor nytta av i omdömes- och IUP-skrivande. I år har jag föreläst för Natur och Kulturs räkning runt om i Södermanland och Östergötland kring hur jag arbetar på ett lustfyllt och målinriktat sätt utifrån forskningsbaserad teori, högläsningen som modell, läsförståelsestrategier och digitala lärresurser. Här nedan finns mer lättlästa LPP:er som jag delar till elever och föräldrar via klassbloggen. Bra kompis i Flipsnack
Att undervisa i lässtrategier för förståelse : Högstadiet - Barbro Westlund - Bok (9789127135994) Bara för att man kan läsa flytande är det inte säkert att man förstår vad man läser. Syftet med läsningen är för många elever något av en gåta trots att de kan koda av orden och har läsflyt. Av största vikt är lärarens undervisning i målinriktade och flexibla strategier för förståelse. Målen för läsningen av varje text måste presenteras tydligt för eleverna. Varje bok inleds med ett teoretiskt avsnitt som reder ut skillnaden mellan strategier och färdigheter och var forskningen står i dag, och kopplar också teorin till praktiken. Böckerna beräknas utkomma våren 2014. + Visa hela texten - Visa kortare text Kundrecensioner Boken har inte släppts än och kan därför inte recenseras. Fler böcker av Barbro Westlund Bloggat om Att undervisa i lässtrategier för förståelse : Högst...
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor 4:an I stället för att måla höstträd gjorde vi college med höstfärger. Stammarna målade med pastellkritor på svart papper. Först visade jag exempel på hur platt och dött det blir om man använder enfärgade papper. (ex1 ) I stället letade vi efter höstfärger i veckotidningar. Gult, orange, rött,brunt....Vi klippte/rev ut mindre bitar som vi sen limmade på stammarna. Ser man nära består trädkronorna av hud, köttbullar, stickade tröjor,pasta... Börja med att måla trädstammar i pastell Klistra sen fast bitar ur tidningsbilder i höstfärger Du behöver: svart papper veckotidningar pastellkritor lim sax Material ger stöd för inkludering Nu finns ett nytt webbaserat material som ger stöd i förändringsarbete mot mer inkluderande arbetssätt. Med inkluderande arbetssätt menas att verksamheten erbjuder aktiviteter där alla elever kan delta och vara delaktiga på sina villkor, utan att någon utestängs. Materialet är framtaget för att ge stöd åt beslutsfattare i deras arbete att utveckla inkluderande arbetssätt i verksamheten. Målgruppen är exempelvis kommunledning, skolhuvudman, skolledare och pedagoger och kan även användas inom lärar- och skolledarutbildningar. Ger en samlad bild – Genom det här materialet får man en samlad bild av de dokument och underlag som stödjer inkludering, säger Agneta Gustafsson, samordnare för internationella kontakter på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Materialet ger förutom en samlad bild även exempel på hur man kan arbeta för att främja inkluderingsarbete och inspirera till diskussion. – Det finns ett frågebatteri med diskussionsfrågor i materialet. Framgångsrika exempel
Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
Ullis skolsida Språkutvecklande arbete med begrepp | Min undervisning Såhär tänker jag prova att arbeta med begrepp i matematik och NO! Inom varje arbetsområde listar jag viktiga begrepp när jag gör min pedagogiska planering för området. Begreppen skrivs ut och lamineras och blir begreppskort. För att arbeta med begreppen finns sedan några fasta, återkommande övningar. Tanken är att eleverna ska känna igen sig och så småningom kunna arbeta självständigt med begreppskorten. Med tiden kommer vi att fylla på våra lådor med begrepp och jag tänker att det blir en perfekt repetition att ta fram gamla kort och arbeta med dem.
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken