Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.
Ny i svenska skolan Förförståelse – en väg in i texten | Lappkullan I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord: En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Språkberikarlektion! Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Vad kan du redan? VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro Westlund presenterar i sin bok. Informationstjuvar! Lycka till!
Sociokulturellt perspektiv April 2014 Hemsidan för Alla ombord! - det salutogena museet har upphört Alla ombord! Målet var att alla barn och unga med olika funktionsmöjligheter ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i den museipedagogiska verksamheten på jämställda och värdiga villkor. Projektfasen pågick mellan 2007-2010 och bygger på konceptet ”En filosofi för tillgänglighet”. Resultaten är nu en del av Vasamuseets ordinarie pedagogiska verksamhet och i Lekterapin och rehabiliterings verksamheten, vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Eventuella frågor om Projektets resultat, Medverkande, Arbetsprocess och Föreläsningar etc. Kontakta Carina Ostenfeldt, konceptansvarig Producent/Projektledare carina.ostenfeldt@gmail.com Bokning av pedagogiskaprogram på Vasamuseet www.vasamuseet.se/sv/Skola-och-pedagogik PROJEKTETS UTMÄRKELSER! Nästan 9 000 nyfikna och engagerade personer har kommit på föreläsningar och studiebesök. MAGASINET Alla ombord! Magasinet finns att hämta hos: issuu.allaombord.se
Ljungdahls hörna | "Man äger inte det man inte har ord för" | Sida 2 Här kommer slutuppgiften i svenskan! Detta är det absolut sista ni gör hos mig och nu är det dags att visa upp allt du kan! Ta chansen och visa vad du går för! Du har nu levt i ungefär femton år. Din uppgift blir att se in i framtiden; femton år framåt till år 2029. Hur kommer världen se ut? Hur kommer din värld se ut? Vad kommer vara betydelsefullt och värdefullt i framtiden för dig och för världen? Vem kommer att ha makten? I din muntliga redovisning ska du sammanlänka text, bild och ljud till en enhet där varje del har sin betydelse. Till din hjälp har du alla de tankar och idéer som vi diskuterat på lektionerna, dina tidigare böcker som du skrivit i under högstadiet, hela internetvärlden och världen runt omkring dig. Kom också ihåg att titta på den respons som du fick vid träningsredovisningen och vad vi sa när vi pratade om muntliga redovisningar. Detta kommer jag att bedöma: Tidsplan: 23/4 Introduktion och repetition 24/4+25/4 Planering av uppgift 30/4, 8/4, 9/4, 14/5 Arbete i datasalen
Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska: boringstomachcabbage Begrepp jag lyfter fram är:
7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 1. 7. Intressant?
Nationella läsdagen blev internationell | Nyanlända i Lappland I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska. Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Då båda mina kollegor som jag skulle jobbat med på läsdagen blev sjuka vid det första tillfället, så ville jag gärna göra samma sak en gång till. Denna gång utökade jag med en station till, att läsa en bok tillsammans med några av eleverna.
VÖL-tabell Lässtrategilektion utifrån faktatext om nyckelpigan . VÖL - tabellHämtat ur kursplanens centrala innehåll: • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningenefter textens form och innehåll. • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn,och hur deras innehåll kan organiseras Syftet med dagens lektion var att visa eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan läsningen fundera över vad de vill få ut av/lära sig av texten. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Före läsningen: Vi inledde lektionen med att titta på texten vi hade framför oss. Vad är det för typ av text? Utifrån bilder och rubrik kunde vi konstatera att det måste vara en faktatext om nyckelpigor. Under läsningen: Efter läsningen Vi jämförde tabellen och var och en fick fundera över sin egen nyvunna kunskap.
Nya sidor och ny funktion på webbmatte.se - Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Den flerspråkiga tjänsten webbmatte.se har fått nytt utseende och ny funktionalitet. Här kan elever, vårdnadshavare och lärare arbeta med matte på flera språk. Pedagogiska texter, övningar och filmer hjälper till att öka förståelsen. Tjänsten webbmatte.se är ett stödmaterial för matematik. – Det är en efterlängtad nyhet. Eftersom webbmatte.se är flerspråkig kan eleverna använda sig av såväl svenska språket som andra modersmål samtidigt. Tjänsten webbmatte.se är en del i Stockholms stads satsning för att öka elevernas förståelse och intresse för matematik. För årskurs 6-9 finns materialet på: svenskaarabiska engelskapersiskapolskaryskasomaliska spanska För gymnasieskolan finns materialet på: svenskaarabiskasomaliska För mer information: Mait Adegård, handläggare08 508 330 08mait.adegard@stockholm.se En skola i världsklass – det är vår vision. Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad