Plocka fram olika högläsningsböcker till varje… En läsande klass Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. När vi introducerar våra Läsfixare så gör vi det genom att vi presenterar dem en i taget och arbetar med just den lässtrategien under en eller fler veckor. Här kan ni se ett par exempel hur vi har dokumenterat kring två texter vi har läst. Läsloggarna kommer att finnas på hemsidan så fort de är formgivna. Tack Eva för det fina arbete du har lagt ned!
Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida. Eleverna jämförde sedan sina diagram. Efter lektionen visade en tjej sitt diagram lite i smyg och viskade: "Oskar och jag har en sak till gemensamt."
En läsande klass | Martin Widmark www.enlasandeklass.se Välkommen till En läsande klass. Under våren kommer den här sidan att fyllas med material om projektet En läsande klass. Under tiden är du varmt välkommen att kontakta oss på info@enlasandeklass.se Bästa hälsningar Martin Widmark Vad är En läsande klass? Vem ska skriva den kursplanen? Vilka står bakom projektet? Har ni ett uttalat mål? Varför är detta viktigt? Vad kan jag göra om jag vill bidra till ert arbete? Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
untitled untitled Cowboyen hjälper elever att förstå vad de läser – Du tappar alla ämnen om du inte förstår text. Precis som man lär sig hur man räknar i matten måste man få lära sig hur man tänker kring text. Det säger Malin Gonzalez, som jobbar som mellanstadielärare på Sätraskolan i Stockholm. För några år sedan började hon och några kollegor arbeta med lässtrategier för att lära eleverna läsa. Strategierna har form av olika figurer som hjälper eleverna att förstå vad de läser. Reportern i sin tur ställer frågorna för att ta reda på vad som sägs och egentligen menas och Cowboyen använder sin lasso för att sammanfatta texten. – Vi synliggör för eleverna hur man gör när man läser. Inte undervisat i lässtrategier Den senaste Pisaundersökningen kom som en chock. Enligt Malin Gonzalez är en anledning att svensk skola är bra på läsinlärning och att öva upp läsflytet, men att det fastnar när det handlar om att förstå. – Vi har inte undervisat i det. Gratis studieplan i vår Men varför behövs det lässtrategier - det har ju gått bra tidigare utan?
introlektion 3 ak 1 Tillsammans har vi pratat om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser en liten stund varje dag. Dessa fyra ”läsfixare” kommer att hjälpa oss att fixa läsningen. Vi kommer att använda ännu en läsfixare; konstnären. När Du läser måste du tänka på vad du läser och vara uppmärksam på när du inte förstår. Det är viktigt att förstå vad man läser i alla ämnen i skolan och i vår kursplan står det att vi skall undervisa i lässtrategier för att utveckla vår förståelse och vårt språk. Innan vi börjar läsa så hjälper spågumman till att förutspå vad boken/texten kommer att handla om. När vi inte förstår ett ord eller ett uttryck måste vi göra någonting åt det. En strategi som goda läsare använder sig av under läsningen är att se inre bilder av texten. Reportern ställer frågor för att förstå innehållet i texten. Frågor mellan raderna kräver att läsaren hittar ledtrådar i texten.
Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.
"Det är hårt arbete att lära sig läsa" Baserat på den undersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra, där drygt 2 000 lärare har skattat elevernas läsförmåga i olika åldrar, diskuterades åtgärder och orsaker under en läsdag i Almedalen. Undersökningen visar bland annat att nästan hälften av högstadielärarna anser att eleverna inte kan läsa tillräckligt bra när de börjar i årskurs 7. Den visar också att lärarna saknar stödinsatser till elever som har svårt med läsinlärningen, liksom att stödet från hemmet minskar ju äldre eleverna blir. Under ett av läsdagens seminarier samlades politiska representanter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som hade avböjt, för att diskutera orsaker till den sjunkande läsförståelsen och vad som krävs för att byta utvecklingen. Senare samma dag samlades representanter från lärarfackförbunden, skolledarförbundet och en lärare för att diskutera samma frågeställningar. – Det är både samhället och skolan som har förändrats. – Lärarnas kompetens och skicklighet är avgörande.