Språkutveckling med sekvensbilder! - Hülya Basaran Varför sekvensbilder? Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Hur kan jag använda sekvensbilder? Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt: Med sekvensbilder kan eleverna: # Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till. # Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv. # Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna). # Reflektera över hur man kan göra och inte göra. # Formulera egna frågor till bilderna. # Hitta på dialoger till personerna i bilderna. # Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut. Tips! Var hittar jag sekvensbilder? Lycka till!
SFI - Svenska för invandrare - Wikiversity Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling. Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestam och Jonas Lindahl visar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. Länka i så fall till dina videos eller blogginlägg under respektive digitalt verktyg. LyssnaLäsSkrivSamtalaTala
Ungas tankar om sin framtid Vilka tankar har unga personer om sin framtid? Det är en högst relevant fråga inför stundande val. Skolan ska genom undervisningen förbereda eleverna på att ta ansvar och vara delaktiga i samhällslivet. Läroplanen betonar även att elever har kunskaper om både rättigheter men även skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Skolan ska vara en plats som är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att tankar och reflektioner förs fram. Skapa egna frågor På min skola tänkte vi samarbeta kring valet i svenska och samhällskunskap där elevernas slutuppgift blir att skriva en resonerande text kring en frågeställning de själva väljer. Förstå hur resonemanget byggs upp När eleverna har lyft olika ämnen och tänkbara frågor behöver de få veta hur en resonerande text byggs upp. Söka och sovra Partiprogrammen utgör det stoff som eleverna behöver bygga sin text kring. Lärarledd undervisning Bedömning av slutuppgiften Materialet
Så kan du som är lärare ta emot nyanlända elever För att underlätta ditt arbete som lärare, rektor eller förskolechef finns det flera sätt att få stöd och rådgivning i hur du arbetar med nyanlända elever. Vi har sammanställt några tips du kan ha nytta av. Det är berikande att så många vill bygga en framtid här och lärare har en viktig roll att spela. Undervisa, bedöma och betygsätta nyanlända Skolverket ger dig stöd i hur du tar emot, kartlägger, undervisar, bedömer och betygsätter nyanlända elever. På Lärlabbet på UR Play kan du lära dig mer om samverkan, lärande, mottagande, inkludering och flerspråkighet när det gäller nyanlända elever. Boken "Nyanlända och lärande" av professor Nihad Bunar handlar om nyanlända elevers mottagande och inkludering i det svenska skolsystemet. Det finns forskning som visar effekterna av av modersmålsundervisning och studiehandledning har för kunskapsresultaten. Att möta barn på flykt Ska du som möta ensamkommande flyktingbarn på ett eller annat sätt? För rektorer och huvudmän Så gör andra skolor
Kursplan - Svenska (Grundskolan) Kursplan - Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. Centralt innehåll I årskurs 1-3 I årskurs 1–3 Läsa och skriva Tala, lyssna och samtala Språkbruk I årskurs 4-6
Enheter. Två vägar mot samma mål! I går jobbade vi med enheter. Vi har jobbat för att närma oss, eller till och med nå, målet taget från vår PP-vägg i matten: Vi pratade om vad enheter är och vad de används till. Det var några prefix som återkom t.ex. deci, centi, milli och så kilo. Vad betyder dem och kan man hitta dem på andra ställen? Idag skulle vi inte prata så mycket om tid så vi bara nämnde att tid också har enheter. Det var genomgången det. Även eleverna på mattan skulle sedan göra framsidan av pappret. Framsidan finns på länken här ifall någon är intresserad av att använda den. Baksidan på pappret med utmaning har jag hämtat från lektion.se. Så när jag satt igång gruppen på mattan så återgick jag till majoriteten av elever som jobbade vid sina platser. Det visade sig att någon till behövde ansluta till gruppen på mattan för att vara säker på och repetera begreppen liksom ett par på mattan ganska fort kunde anta utmaningarna på baksidan av pappret. Vi jobbar mot samma mål men tar olika vägar dit!
Här är några av årets ”råttan i pizzan” ”Råttan i pizzan” är en modern sägen som gett namn åt folklivsforskaren Bengt af Klintbergs bok från 1986. Den handlar om skrönor som, i god tro, sprids ryktesvägen. Får de tillräckligt mycket spridning kan de till slut bli till ”sanningar” som snappas upp av etablerade medier. Har du gått på några av dessa moderna myter? Astronauten som blev nio centimeter längre I februari twittrade astronauten Norishige Kanai att hans kroppslängd ökat med nio centimeter efter att han befunnit sig på en internationell rymdstation i en knapp månad. Flera olika medier, bland annat Dagens Nyheter, rapporterade om den uppseendeväckande växtspurten. Strax därpå upptäckte astronauten att längdökningen berodde på en felmätning, och att han bara växt två centimeter under tiden på rymdstationen. – Den här felmätningen verkar ha blivit en stor grej. Han är numera 182 centimeter lång. Skräckis på tunnelbanan Pernilla Wahlgren berättar en hårresande historia i sin podcast Wahlgren och Wistam. Hundars klimatpåverkan
7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 7 sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever 1. 7. Intressant?
Vadan och Varthän När dog János Kovács? Av Lajos Zilahy Han gav sig inte tid att tvätta sig om händerna, fastän de var alldeles nedsmetade av fernissa, utan torkade endast av dem på den trasa, som hängde på en spik bredvid dörren. Ända sedan morgonen hade en egendomlig känsla kommit honom att skaka av frossa. Den natten - den 4 oktober 1874 - klockan en kvart över ett dog snickargesällen János Kovács i en ålder av trettiofem år. Två dagar senare begrovs han. Fem år senare dog den gamle snickaren, i vars verkstad han arbetat, och nio år senare vandrade den gamla gumman, som han bott hos, samma väg. När tjugoett år hade gått - den 6 mars 1895-, satt några droskkuskar på en liten krog i slutet av Kerepesivägen och drack vin vid ett bord, täckt av den sedvanliga rödrutiga duken. De pratade om sina minnen från militärtjänsten. - En gång må ni tro, befallde en korpral en av rekryterna att sticka huvudet i kakelugnen. Här brast han så ut i skratt, att han slog med handflatan i bordet. - Minns du det, Franci?
En bild och några ord Se det som en enkel, kreativ och språkutvecklande lektion mellan två längre projekt eller ett mer omfattande projekt där flera idéer nedan blir till delar av något större. Idén fick jag av Malin Larsson, men jag har ändrat på den lite. Eleverna går ut för att undersöka och beskriva verkligheten med bild och ord, med kopplingar till sig själv eller andra… målande språk, underfundigheter och ordvitsar tillåtna… läraren kan bestämma några motiv för att exemplifiera olika sätt att uttrycka sig, till exempel att beskriva ekan som ligger vid ån ur olika perspektiv: fiskaren – som längtar ut till sjönbåtfixaren – som med fackspråk beskriver renoveringsbehovenpoeten – som målar bilden av en tom och övergiven ekakommuntjänstemannen – som rapporterar om stadens övergivna fordon och båtar Eleverna får såklart välja egna motiv! Det går att skriva på olika sätt: Beskriva, tänka, känna: Vad ser du? Formen kan ju även vara helt fri (t ex en dikt eller mikronovell). Eleverna fotograferar hemstaden.
Att göra undervisning av praon – normer, yrkesval och framtid · Annika Sjödahl Samhällskunskap – studie- och yrkesval I vilka ämnen kan man då främst arbeta med praon? Här finns det nog egentligen ingen begränsning utan jag hoppas ni kan spinna vidare på upplägget jag valt att ta upp kopplat mot samhällskunskapen och svenskan. Jag vet att Montessoriskolan Elyseum i Göteborg haft miljöpraktik där vi kan följa deras arbete med hållbarhet i denna film som jag tyckte var intressant. Det ämne som direkt berörs av studie- och yrkesval i det centrala innehållet är samhällskunskapen. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Vad samhällskunskapsläraren kan tänkas ta upp berör arbetsmiljö och arbetsrätt men även de olika samband som kan finnas mellan de val man gör för utbildning. Bedömningen ska utgå ifrån följande kunskapskrav: Svenska - skola och samhälle Skaffa kunskaper för resonemang