Bokslukarsällskapet LYSSNA IKAPPVarje program har också en egen sida. Där kan du lyssna på programmet, läsa mer om boken eller författaren och få tips på liknande böcker. Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Bokslukarsällskapets femte program, Syskonen Tilly - Bibliotekskuppen: Bokslukarsällskapets sjätte program, Två städer:
akademiläsarnas litteraturblogg | ”Att läsa utan att reflektera är som att äta utan matsmältning.” Edmund Burke Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok". Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. - Heder av Jens Lapidus - Början av Gun-Britt Sundström - Shuno av Dogge Doggelito - Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist - Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri - Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. Efter detta valde vi att läsa novellerna högt för grupperna. Därefter var det dags för de första grupperna att ha sina samtal. 1.
Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis. I er studie har ni tittat på 1 000 barn mellan fem och tio år i USA, samt svenska och norska barn i åldern fem till femton år. Vad behöver förändras för att de här barnen ska få bättre hjälp? Har du något mer tips på vad man konkret ska hålla utkik efter?
Läsfärdigheter igår & idag Vårt samhälle blir allt mer skriftspråksberoende och ställer höga krav på att medborgarna är läs- och skrivkunniga. Förr var bristande läs- och skrivfärdigheter inte något avgörande handikapp, men idag blir det alltmer svårare att delta i arbets- och annat samhällsliv om man inte har avancerade sådana färdigheter. Vi har diskuterat läsning med Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. I takt med att samhällslivet och våra arbeten förändrats, har kraven och förväntningarna på medborgarnas kunskaper och färdigheter ändrat karaktär. - Det vi pratar om i vår vardag på arbetsplatsen men även på fritiden, är sådant vi läst. Inom forskningen om grundläggande läsinlärning finns av tradition två forskningsperspektiv. - Literacy, handlar om mycket mer än att knäcka koden. I Sverige har forskningen om läs- och skrivlärande dominerats av den första typen av frågeställningar: hur lär sig barn läsa. Mer information om projektet hittar du på www.vr.se
Anne-Marie Körlings brev på arabiska اولياء الامور الافاضل ان تستطيع القراءه هي مغامره عندما يتمكن الطفل من القراءه سيستمر تطور القراءه لديه ويتعمق فهمه نحن نستمر في تعلم القراءه طوال الحياة نحن نقرا الصحف اليوميه والمعلومات في وكالة الضرائب وعلى جهاز الحاسوب مما يجعلنا نوقع العقود نحن غير متعلمين تعليما كاملا عوالم النصوص الجديده في انفتاح دائم وفي كل وقت كل نص يعلمنا القراءه وكيفية فهم القراءه المدرسه لديها دورا مهما جدا في تعليم التلاميذ القراءه والكتابه والتحدث والاستماع كل شئ للتلميذ طفلك يتعلم القراءه ويطالب بالمزيد في عالم ملئ بالنصوص والاعلانات والقراءه الليليه والكتب في المدرسه سيتعلم التلميذ المفردات الخاصه به ويتعرف على كلمات جديده من اجل الحصول على المفردات وفهم المعاني وقراءة ما بين الاسطر للتعبير عن الاراء الخاصه به وشعوره بالمشاركه والانتماء القراءه وقراءة مابين السطور وفهم المرسل والفكر الناقد وتجربة كيفية القراءه يوسع التعلم والاحساس بالمشاركه وفهم النصوص هو ضمن الديمقراطيه ماذا يعني دوركم في تطوير اللغه كلماتي هنا تمتد من خارج الورقه للوصول الى الامام ستوكهولم ايلول 2013 Översatt av Eman Hassan, arabiskalärare
Lässtrategier Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning Med hjälp av symbolerna och att vi under första året agerar "expertläsare" för att illustrera den process alla goda läsare gör när vi läser, blir eleverna medvetna om vad de gör och varför de gör det.
Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Jag ville skapa en mekanism som aktiverade alla elever under högläsningen och kom att tänka på mini-whiteboards. Den första uppgiften introducerade jag innan jag började läsa. Uppgift två bestod i att sätta sig själv i huvudpersonens situation och göra det svåra val som hon ställdes inför. Den tredje uppgiften var en typisk ”mellan raderna”-fråga. Att diskutera 1.
Redovisa och samtala om böcker | lararmalin I tidigare inlägg har jag skrivit om olika sätt att läsa litteratur och text med en klass. Jag nämnde den tysta läsningen, en form av läsning jag inte ser ger så mycket för många läsare i våra klassrum. Elever med ett redan stort läsintresse tycker dessa stunder är härliga medan andra bara bläddrar i sina böcker och egentligen funderar på annat. Nu använder jag mig ändå av den tysta läsningen för jag anser den fyller sin plats om eleverna sedan får arbeta på ett eller annat sätt med det lästa. Ett klassiskt exempel är bokrecensioner. Bilden längst upp visar några framsidor på våra Bokpåsar kring det lästa. När Bokpåsarna är färdiga redovisar eleverna sina påsar för varandra och tillfälle ges att ställa frågor om varandras böcker. Ett annat sätt att låta eleverna arbeta med litteratur kan vara att låta dem arbeta aktivt med hjälp av några lässtrategier under läsningens gång. Under hösten har vi haft följande rubriker att arbeta med kring läsningen: * Bokens titel *Jag förutspår handlingen
Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Textsamtalen kan ske i par, smågrupper eller helklass. Referenser: