Lärarna viktiga för framgång i undervisningen Publicerad: 19 februari 2014 Skolinspektionens genomgång av forskningsläget ger stöd för att lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är det som påverkar elevernas lärande och kunskapsutveckling mest. År 2012 tog Skolinspektionen fram en sammanställning av aktuell forskning om vad som påverkar elevers prestationer i skolan. Den pekade på tre avgörande framgångsfaktorer: Att läraren är en tydlig ledare. I sammanställningen Framgång i undervisningen lyfter Skolinspektionen också fram flera faktorer som ligger till grund för våra granskningar när vi följer undervisningen under lektioner i ett visst ämne. Läs mer om sammanställningen Framgång i undervisningenLäs mer om lektionsobservationer "Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. I brist på ”universalverktyg” lämnas läraren ensam att återigen uppfinna hjulet varje gång problemen dyker upp.
"Detaljstyrningen av lärarna bakom Pisa-raset" - Göteborgs-Posten Det finns en gemensam faktor som påverkar kvaliteten i undervisningen. Det gäller alla oavsett kompetens, betyg, skolor, skolval, kommunalisering, friskolor etcetera. Det var avskaffandet av lärarnas autonomi, skriver klasslärare Kjell Corneliusson. Undervisningstiden har aldrig varit större än nu. Och detta utan ökade möjligheter till förberedelser med mera. Bild: KATARZYNA KORZA / TT Det är valår och debatten om skolan är het. Politikerna söker orsaker. En experimentverkstad Empiriska forskningen och evidensrapporterna som kartlägger utveckling och lärande är bristfälliga i Sverige. I den genomgripande internationella kartläggningen, John Hatties rapport ”Visible learning”, beskrivs de faktorer som stimulerar lärandet. Kvaliteten sjunker Förslaget om betyg i årskurs 4 är bara ett i raden av reformförslag, som både ska gynna elevernas lärande och minska byråkratin. När politikerna påstår att administrationen ska minska, har man dålig koll på konsekvenserna. En gemensam faktor Vänersborg
Nationella proven lyfter fram lydnad I svenska förväntas vi till exempel underkänna riktigt välskrivna texter om en elev har revolterat mot ämnesbeskrivningen. Andreas Magnusson Alla som arbetar i skolan, som går i skolan eller som på allvar känner någon som går i skolan vet att hela vårterminerna är nedlusade av nationella prov. Skolverket är tydliga med att Nationella prov inte gör anspråk på att vara heltäckande för en kurs och att de bara skall betraktas som ett prov bland andra. Nationella prov finns därför att det råder en stor misstro mot lärares förmåga att bedöma och en stor övertro på ett provs förmåga att bedöma. Så vad mäter då proven? Man kan ge hur många exempel som helst på brister i de nationella proven och konstigt vore väl annars. På ett sätt kan man se hela den nya gymnasiereformen som ett steg bort från kreativitet och mot likformighet. Nationella prov visar på en misstro mot lärares förmåga och känslan av misstro leder till ökat kontrollbehov hos lärare. gymnasielärare i svenska och religionskunskap
En skicklig lärare | Fredrik Sandström I höstas diskuterade jag med några kollegor om vad som kännetecknar en duktig lärare. Resultatet av diskussionen? Ja, att vara lärare och bli en skicklig sådan är en komplex historia. Det är kanske därför yrket kan kännas både som en enormt stimulerande utmaning och stundtals som mission impossible. Krydda arbetsdagen, en livesändning som är i ständig rörelse, med en elev som mår dåligt, en annan som hamnat i en till synes olöslig konflikt, kollegor som pockar på ens uppmärksamhet och en begynnande förkylning så blir uppdraget ännu mer utmanande. För några år sedan lyssnade jag på Kent Hedevåg som liknande kunskapen om yrkets komplexitet vid bergsklättring. Yrket är enormt komplext och när man lär sig mer inom ett område får man gå tillbaka och revidera uppfattningar inom ett annat. För egen del brukar jag sätta upp delmål för att inte se hela berget och därmed knäcka mig själv. Elevinflytande. Hur ser din topp tre ut?
cillalrare | En blogg om skolan John Hattie on BBC Radio 4: "Homework in primary school has an effect of zero" “Homework in primary school has an effect of around zero”, says Professor John Hattie. But what does really work in education, schools and classrooms around the world? Every week Sarah Montague interviews the people whose ideas are challenging the future of education, like Sugata Mitra, Sir Ken Robinson and the headmaster of Eton College Tony Little. In August John Hattie, Professor of Education at the University of Melbourne, was her guest at BBC Radio 4. You can listen to the whole interview with John Hattie following this link (28 mins). John Hattie about class size “Well, the first thing is, reducing class size does enhance achievement. John Hattie about public vs private schools “Here in England, if you take out the prior differences from going to a private school where they tend to get parents who choose, as oppose to them sent to the local school, they tend to get a brighter student, you take that out, there’s not much difference. John Hattie about homework
Micke Gunnarsson Kära elever, lärare och alla ni andra…ni är inte välkomna tillbaka! Hej på er efter ett långt sommaruppehåll! Inser att min rubrik kanske inte känns så välkomnande, ber om ursäkt för detta men jag kommer snart till poängen. För det är ju så klart suuuuperviktigt att känna sig välkommen. Jag hoppas att du gör det på din arbetsplats efter ledigheten eller egentligen önskar jag att du känner den känslan varje dag. Och välkomnandet blir ju liksom inte bara till. Vad tänker du hitta på som gör att barnen när de kommer hem efter första skoldagen och känner att fjärilarna i magen lugnat ner sig en smula, berättar med yoga gester vid middagsbordet hur jäkla välkomna de kände sig denna dag. Jag hörde en kvinna vid disken på campingen säga: – Med tanke på all den ångest man känner inför jobbstart så borde man skita i att ha semester. Oj! Visst är det gott att kunna tillbringa tid med varandra, sig själv, solen, vänner, böcker….njuta av att vara oplanerad. Men ska vi välkomna dig tillbaka då? /Micke
Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna” I den nya boken ”Befria lärarna – en debattbok om pedagogik och politik” sätter John Steinberg – lärarfortbildare, skolforskare och författare – den svenska skolan och landets lärare i centrum. För att skolan ska lyckas bättre med att utbilda landets elever måste lärarna få den professionella friheten att utforma en undervisning som främjar det. – Läraryrket är ett artistyrke. Men lärarna håller på att förvandlas till byråkrater, säger John Steinberg till Skolvärlden. Han menar att situationen i dag är ganska illa. – Det första är en övergång från extern motivation – att alla andra bestämmer vad man lär sig, hur man lär sig, och av vem – till intern motivation. Varför måste lärarnas få en mer professionell frihet i att utforma undervisningen? – Läroplanen är uppbyggd med hierarkisk ordning, men hjärnan är uppbyggd associativ med att den ena tanken leder till nästa tanke. John Steinbergs tes är att man håller på att förminska lärarnas möjlighet till att vara spontana.
”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt” Det är ingen enkel uppgift att upprätta ordning och studiero som lärare, då klasserna ofta innehåller trettio individer med väsensskilda hemmiljöer och förutsättningar. Vissa elever går dit med en klump av stress i magen och andra skuttar bekymmersfritt genom huvudentrén på morgonkvisten. Vissa elever går dit laddade med negativ energi och vill visa sig på styva linan. Det är de senare som jag tänkte skriva några rader om. Som nybliven idrottslärare i ett utsatt område förstod jag snabbt vikten av att vara tydlig och skapa självklara rutiner i idrottshallen. Detta fungerade för de flesta då flera hade nog av oregelbundenhet och oförutsägbarhet ändå utanför skolan; här skulle de få känna sig trygga. Ju argare jag blev, desto längre blev avstånden mellan oss. Mina metoder fungerade väl, för de flesta, men det fanns vissa elever jag inte nådde fram till. Det var här jag fick de insikter som jag bär med mig ännu idag. Hur gjorde jag då? Detta är en debattartikel.
5 sätt att träna ditt ledarskap | Läraren 1 Relationer Lärare är viktiga vuxna för eleverna. Ju bättre läraren är på att bygga relationer genom att visa omtanke, desto lättare följer eleverna. Men hur kan man träna? 2 Regler och rutiner Rutiner vid lektionens start och slut ger lektionen inramning. 3 Motivation och förväntning Tydlighet är a och o. 4 Studieklimat För att skolan ska betyda något måste det vara en plats som uppmärksammar det unika hos varje elev. 5 Disciplinärt ingripande Effektiva ingripande skapar trygghet hos elever och tillit för läraren. Att röra sig i klassrummet är betydelsefullt för ledarskap.