Lärarna viktiga för framgång i undervisningen Publicerad: 19 februari 2014 Skolinspektionens genomgång av forskningsläget ger stöd för att lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är det som påverkar elevernas lärande och kunskapsutveckling mest. År 2012 tog Skolinspektionen fram en sammanställning av aktuell forskning om vad som påverkar elevers prestationer i skolan. Den pekade på tre avgörande framgångsfaktorer: Att läraren är en tydlig ledare. I sammanställningen Framgång i undervisningen lyfter Skolinspektionen också fram flera faktorer som ligger till grund för våra granskningar när vi följer undervisningen under lektioner i ett visst ämne. Läs mer om sammanställningen Framgång i undervisningenLäs mer om lektionsobservationer Ingen adhd – ingen åsikt | Ebbinski's Blog Här nedan kommer en text som jag skickat till GT. Den kommer kanske inte komma med, så jag publicerar den här också. Angående den senaste ”debatten” kring ADHD-medicineringen på Gotland vill jag helt enkelt sätta ner foten. Jag tycker att artiklarna är lite väl vinklade och missvisande. Som flicka med ADHD så blir man väldigt ofta missförstådd. Helt plötsligt fanns det en förklaring till varför jag inte kunde koncentrera mig, trots att jag försökte. Nu är jag 18 år gammal. Folk uttrycker sig inom det här ämnet utan att alls veta hur det är att ha ADHD.
"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. I brist på ”universalverktyg” lämnas läraren ensam att återigen uppfinna hjulet varje gång problemen dyker upp.
"Först och främst föräldrarnas ansvar" | Marcus Birro Milo Birro fyller sex nästa år och börjar alltså skolan snart. Så länge man befinner sig på tryggt avstånd från den fullständiga präriebrand och totala ödeläggelse som kännetecknar svensk skola (åtminstone om man lite utifrån tar del av debatten, verkligheten är som alltid säkert något mer nyanserad) blir alla larmrapporter ekon från ett kaos. Men när det snart är verklighet för våra egna barn börjar man lyssna på ett annat sätt. I veckan lyssnade jag på ett inslag i Sveriges radio P1. En förtvivlad lärare viftade med sin vita flagga. Sedan drog stormen fram över eterhimlen. Ingen enda gång har jag sett den här debatten placeras i sitt rätta sammanhang. När gjorde Sverige sig av med alla gemensamma värdegrunder? Ett land utan sanning blir ett land av inbillat fria individer. Familjen är samhällets minsta och viktigaste beståndsdel. Alltså är det först och främst föräldrarnas ansvar att skolan ser ut som den gör. Sverige är ett land som anser sig stå fritt och progressivt.
"Detaljstyrningen av lärarna bakom Pisa-raset" - Göteborgs-Posten Det finns en gemensam faktor som påverkar kvaliteten i undervisningen. Det gäller alla oavsett kompetens, betyg, skolor, skolval, kommunalisering, friskolor etcetera. Det var avskaffandet av lärarnas autonomi, skriver klasslärare Kjell Corneliusson. Undervisningstiden har aldrig varit större än nu. Och detta utan ökade möjligheter till förberedelser med mera. Bild: KATARZYNA KORZA / TT Det är valår och debatten om skolan är het. Politikerna söker orsaker. En experimentverkstad Empiriska forskningen och evidensrapporterna som kartlägger utveckling och lärande är bristfälliga i Sverige. I den genomgripande internationella kartläggningen, John Hatties rapport ”Visible learning”, beskrivs de faktorer som stimulerar lärandet. Kvaliteten sjunker Förslaget om betyg i årskurs 4 är bara ett i raden av reformförslag, som både ska gynna elevernas lärande och minska byråkratin. När politikerna påstår att administrationen ska minska, har man dålig koll på konsekvenserna. En gemensam faktor Vänersborg
Den här texten om ADHD är bland det bästa vi någonsin läst. Detta borde alla läsa! Uppskattat – Det mest uppskattade från nätet Jag är precis som du men ändå alldeles olik. Jag känner samma känslor, upplever samma saker. Bara lite mer. När jag är glad är jag överlycklig. När jag är arg är jag förbannad. När jag är ledsen är jag förtvivlad. Ibland tar jag allt personligt. Jag är ingen dålig lyssnare men ibland har jag svårt att koncentrera mig. Ibland blir du trött på mig för att jag har frågat dig om en sak och sedan nästan genast ställer samma fråga igen. Att ligga i soffan en hel kväll och titta på film fungerar sällan för mig. Blir du tokig på mitt eviga fipplande på telefoner, överkastet, kläder och allt annat som jag får mellan fingrarna? Emellanåt känns det kanske som jag inte förstår dig och dina känslor. Slänger jag saker överallt? Förvånas du över hur jag kan vara förbannad i ena sekunden och i nästa hur glad som helst? Hamnar jag ofta i konflikt med andra? Du tycker kanske att jag är expert på att skämma ut mig. Jag förstår inte instruktioner lika snabbt som du. Vi med ADHD/ADD är intensiva.
Nationella proven lyfter fram lydnad I svenska förväntas vi till exempel underkänna riktigt välskrivna texter om en elev har revolterat mot ämnesbeskrivningen. Andreas Magnusson Alla som arbetar i skolan, som går i skolan eller som på allvar känner någon som går i skolan vet att hela vårterminerna är nedlusade av nationella prov. Skolverket är tydliga med att Nationella prov inte gör anspråk på att vara heltäckande för en kurs och att de bara skall betraktas som ett prov bland andra. Nationella prov finns därför att det råder en stor misstro mot lärares förmåga att bedöma och en stor övertro på ett provs förmåga att bedöma. Så vad mäter då proven? Man kan ge hur många exempel som helst på brister i de nationella proven och konstigt vore väl annars. På ett sätt kan man se hela den nya gymnasiereformen som ett steg bort från kreativitet och mot likformighet. Nationella prov visar på en misstro mot lärares förmåga och känslan av misstro leder till ökat kontrollbehov hos lärare. gymnasielärare i svenska och religionskunskap
Att hantera problemskapande beteenden i skolan - Pedagog Skåne Nordväst Med hjälp av den låg-affektiva pedagogiken kan det skapas en pedagogisk miljö med positiva förväntningar på elever som vi upplever har problemskapande beteenden. Elever i behov av särskilt stöd, behöver särskilt stöd. För att kunna arbeta med dessa elever på ett bra sätt krävs därför särskilda metoder. Psykolog Bo Hejlskov Elvén går med självklara steg upp på scenen i Olympiaskolans aula. Han ska föreläsa om problemskapande beteende i skolan. När det handlar om problemskapande beteenden i skolan menar Hejlskov att det handlar om att pedagoger behöver kunna hantera beteendet. Hejlskovs grundtanke är att: Den som kan uppföra sig gör det men när en elev inte kan nå upp till de krav och förväntningar ställs söker eleven en lösning på det problemet. Att ta ansvar för elevens beteenden och reaktioner Gränsen för självkontroll är enligt Hejlskov mycket lägre hos vissa personer, vilket innebär att en affektutlösning betyder kaos väldigt snabbt. Den som tar ansvar kan påverka (Bernhard Weiner)
En skicklig lärare | Fredrik Sandström I höstas diskuterade jag med några kollegor om vad som kännetecknar en duktig lärare. Resultatet av diskussionen? Ja, att vara lärare och bli en skicklig sådan är en komplex historia. Det är kanske därför yrket kan kännas både som en enormt stimulerande utmaning och stundtals som mission impossible. Krydda arbetsdagen, en livesändning som är i ständig rörelse, med en elev som mår dåligt, en annan som hamnat i en till synes olöslig konflikt, kollegor som pockar på ens uppmärksamhet och en begynnande förkylning så blir uppdraget ännu mer utmanande. För några år sedan lyssnade jag på Kent Hedevåg som liknande kunskapen om yrkets komplexitet vid bergsklättring. Yrket är enormt komplext och när man lär sig mer inom ett område får man gå tillbaka och revidera uppfattningar inom ett annat. För egen del brukar jag sätta upp delmål för att inte se hela berget och därmed knäcka mig själv. Elevinflytande. Hur ser din topp tre ut?
untitled cillalrare | En blogg om skolan John Hattie on BBC Radio 4: "Homework in primary school has an effect of zero" “Homework in primary school has an effect of around zero”, says Professor John Hattie. But what does really work in education, schools and classrooms around the world? Every week Sarah Montague interviews the people whose ideas are challenging the future of education, like Sugata Mitra, Sir Ken Robinson and the headmaster of Eton College Tony Little. In August John Hattie, Professor of Education at the University of Melbourne, was her guest at BBC Radio 4. You can listen to the whole interview with John Hattie following this link (28 mins). John Hattie about class size “Well, the first thing is, reducing class size does enhance achievement. John Hattie about public vs private schools “Here in England, if you take out the prior differences from going to a private school where they tend to get parents who choose, as oppose to them sent to the local school, they tend to get a brighter student, you take that out, there’s not much difference. John Hattie about homework
Micke Gunnarsson Kära elever, lärare och alla ni andra…ni är inte välkomna tillbaka! Hej på er efter ett långt sommaruppehåll! Inser att min rubrik kanske inte känns så välkomnande, ber om ursäkt för detta men jag kommer snart till poängen. För det är ju så klart suuuuperviktigt att känna sig välkommen. Jag hoppas att du gör det på din arbetsplats efter ledigheten eller egentligen önskar jag att du känner den känslan varje dag. Och välkomnandet blir ju liksom inte bara till. Vad tänker du hitta på som gör att barnen när de kommer hem efter första skoldagen och känner att fjärilarna i magen lugnat ner sig en smula, berättar med yoga gester vid middagsbordet hur jäkla välkomna de kände sig denna dag. Jag hörde en kvinna vid disken på campingen säga: – Med tanke på all den ångest man känner inför jobbstart så borde man skita i att ha semester. Oj! Visst är det gott att kunna tillbringa tid med varandra, sig själv, solen, vänner, böcker….njuta av att vara oplanerad. Men ska vi välkomna dig tillbaka då? /Micke
Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna” I den nya boken ”Befria lärarna – en debattbok om pedagogik och politik” sätter John Steinberg – lärarfortbildare, skolforskare och författare – den svenska skolan och landets lärare i centrum. För att skolan ska lyckas bättre med att utbilda landets elever måste lärarna få den professionella friheten att utforma en undervisning som främjar det. – Läraryrket är ett artistyrke. Men lärarna håller på att förvandlas till byråkrater, säger John Steinberg till Skolvärlden. Han menar att situationen i dag är ganska illa. – Det första är en övergång från extern motivation – att alla andra bestämmer vad man lär sig, hur man lär sig, och av vem – till intern motivation. Varför måste lärarnas få en mer professionell frihet i att utforma undervisningen? – Läroplanen är uppbyggd med hierarkisk ordning, men hjärnan är uppbyggd associativ med att den ena tanken leder till nästa tanke. John Steinbergs tes är att man håller på att förminska lärarnas möjlighet till att vara spontana.