”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild.
#Språklyftet: Cirkelmodellen och Moodle i #skolan | Fredriks blogg En modell som har kommit upp på twitter och diskuterats där en del är Cirkelmodellen. I den här artikeln kommer jag att försöka visa på hur Moodle kan användas i kombination med denna modell. Men först lite om Cirkelmodellen för den som inte hört om den förr. Vad är Cirkelmodellen? Cirkelmodellen är en modell som tar med eleverna på en resa kan man säga genom fyra olika faser. Fas 1. Den första fasen inom Cirkelmodellen handlar som framkom ovan om att bygga upp kunskap inom ett område. Att kunna använda tankekartor för att bygga upp kunskap är centralt. Man skulle också kunna tänka sig att använda en modul som heter Tracker. Fas 2. Den andra fasen handlar om att läsa texter inom de genrér som man arbetar med. Fas 3 och 4. Att skriva texter tillsammans och enskilt kan man göra på lite olika sätt. Kategorier: Notiser, skolan
Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. Några av rapportens slutsatser är att kunskapsimplementering är något som aldrig kan förenklas till att handla om att övertyga människor om vad som är rätt.
Läs- och skrivdagen 2014 | Lärarfortbildning Om konferensen I den internationella kunskapsundersökningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnaderna mellan olika grupper av elever har vuxit. Det är fullständigt oacceptabelt och situationen måste förändras. Vad fungerar bäst för eleverna? Målgrupp Alla som arbetar med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5 Innehåll 08.15RegistreringKaffe/te med smörgås 09.00Välkommen! 09.10Hjärnans krav på läsundervisningen – att lära sig förstå vad som egentligen står i en textSusanne Weiner Ahlström, utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogik och författare till ”Språkbiten” Den ultimata läsmetoden existerar inte. Hur tar man reda på exakt vad eleven kan och inte kan? 10.15Ökad och säkrare läsförståelse genom modeller som fungerarBarbro Westlund, en av våra mest framstående läsforskare Vad innebär det för eleven att aktivt arbeta med att utveckla sin förståelse för texter? 11.15Kaffe/te med frukt 12.45Lunch 14.45Kaffe/te med kaka
Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbetsvillkor. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Lärare — elev.
Lärare saknar verktyg för skicklig läs- och skrivundervisning Tarja Alatalos studie grundas på lärares egna utsagor och enkätsvar om villkoren för undervisningen samt förhållningssätt, attityder och kunskaper om läs- och skrivinlärning. - En stor del av lärarna i undersökningsgruppen har kunskapsluckor vad gäller svenska språkets strukturer och vanliga svenska stavningsregler. De tycks också ovana vid att ingående beskriva elevers läsutveckling och har svårt att redogöra systematiskt för aspekter av den dagliga läs- och skrivundervisningen, säger Tarja Alatalo.Räkna språkljud - Det handlar till exempel om att kunna räkna språkljud, fonem, i ord i talspråket. En konsekvens av detta är att när eleverna väl knäckt läskoden, liksom när de har svårigheter i sin läsutveckling, lägger många lärare ensidigt fokus på att få eleverna att läsa mer. - Risken är att brist på varierad och individuell träning av läsflyt och läsförståelse leder till att elevernas läsförmåga inte utvecklas optimalt.
"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. I brist på ”universalverktyg” lämnas läraren ensam att återigen uppfinna hjulet varje gång problemen dyker upp.
vi ses i skolan ”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola” Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge. Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. I svenska, engelska, matematik, NO och SO har ett stort antal delprov fått vårterminen att i det närmsta vara helt upphackad. Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet. Så vad föreslår vi att Skolverket borde göra? Proven är omfattande och tar lång tid att genomföra.
lisabjorklund | Mina tankar om skola och lärande Vad är blandad inlärning? | Connys blogg Varför blanda? Sex skäl att börja arbeta med ett blandat lärande redan idag. Blended learning handlar om att blanda traditionell utbildning med instruktioner och utbildning via internet, och det är många människor som tror att det kan vara nästa stora grej inom utbildning. Här är sex skäl varför: 1. Eleverna får kunskaper som ligger i tiden Dagens elever behöver lära sig hur man arbetar, studerar och samarbetar online. 2. Dagens elever håller kontakten med sina vänner på Facebook, pratar med världen genom Twitter och lägger upp videor på YouTube. 3. Genom att flytta traditionella klassrumsaktiviteter till internet kan du frigöra tid i klassrummet. 4. Eftersom de flesta eleverna utför arbetet på internet hemma ökar möjligheten för deras föräldrar att delta eller hjälpa till. 5. Det finns inga studier som är helt klara ännu men det finns gott om exempel på att elever når bättre resultat med blended learning. 6. Källa:
När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass. De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt Lärarna fick börja läsa forskningsrapporter om hur man får en lyckad skola. Harriet Stjärneborn har haft alla sina tre barn i Nossebro skola. Kommunen var med på noterna. Inget är skrivet i sten.