Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.
Finns det en vägg mellan våra två svenskämnen? Josefin Nilsson, lärare och utvecklingspedagog i Örebro kommun skriver på Skollyftet om våra två svenskämnen, gränsen mellan dem och hur detta påverkar skolans organisation, lärarnas undervisning och elevernas lärande. I mitt klassrum… eller på min sida väggen Det händer att jag får frågan om hur det ser ut i mitt klassrum, om och hur det fungerar att undervisa elever med svenska som andraspråk i samma klassrum som elever med svenska som modersmål. I höstas när jag började på en ny skola, med en ny 9:a, började jag terminen med att tillsammans med eleverna gå igenom syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i de ämnen vi skulle ha tillsammans. Det kan tyckas självklart att varje lärare gör detta, oavsett vilket ämne det handlar om, men kanske behöver man inte göra det så här grundligt med en niondeklass. Men, jag kände liksom på mig att vi behövde det. Det allra första jag gjorde var att be mina elever att prata med varandra om vilka skillnader de trodde fanns mellan de två ämnena.”
Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:Vilken språknivå ligger mina elever på? Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Filmer Lästips Börja i läroplanen
Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?
Educational Technology and Mobile Learning: 7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students March 20, 2014 Feedback is an essential element in the teaching/learning process. Through feedback students get to know how they are doing in their learning and through it too teachers learn about the usefulness of their teaching strategies and what should or should not change. However, the power of feedback as a pedagogical aid resides in knowing when and how to provide it to learners. As Jam Chappuis argues, " effective feedback occurs during the learning, while there is still time to act on it." This wonderful visual is found on inservice.ascd.org
When High School Students Struggle with Textbook Reading Many reports and research studies have documented the adolescent reading challenge -- too many students are unable to learn and build new knowledge from the texts used in their subject matter classrooms. In addition to the challenges of general comprehension, reading in a subject area presents additional challenges that many students are unable to tackle on their own. For example, textbooks are dense with information -- some important, some not so much. Although many content area teachers use a variety of texts in their classrooms, such as newspapers, articles, digital texts, and primary sources, textbooks remain the principal source of assigned reading in most content classrooms and in college. Textbook Reading Dilemmas Over the past five years, we have worked with teachers in urban high school AP U.S. government and environmental science classes to develop strategies for helping students learn from textbooks. 1. 2. 3. Strategies for Tackling Textbook Reading Identifying Purpose
7164-706-1 Språkutvecklingsplan | Kvutis Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket i läroplanen Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Modersmål