Growth Mindset Maths - Growth Mindset Maths

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta.

jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom. Oftast är det de som tränar mest (och bäst) som når längst.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Då hjärnan stimuleras och förändras beroende av vad vi utsätter hjärnan för är vårt förhållningssätt viktigt, särskilt för alla som jobbar i skolan.

Vilket mindset har du när du möter dina elever? Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. Det här kan jag förbättra!” Responsen sätter spår i hjärnan Det utvecklande tankesättet har visat sig vara positivt för barns motivation och hur de hanterar misstag. Men vad är det då som får oss att tänka på det ena eller andra viset och hur skapar vi ett utvecklande tankesätt? Flera forskare, bland andra Elizabeth Gunderson, har genom åren undersökt vilken feedback föräldrar ger till sina barn och konstaterar att deras sätt att ge beröm troligen påverkar vilket tankesätt barnen utvecklar senare i livet.

Behov för IKT i skolan! Denna text är publicerad i tidningen Datorn i Utbildningen för vilka jag skriver krönikor.Tåget går när det gäller skolans digitalisering och alla måste hoppa på NU. Fortfarande är det inte helt ovanligt att det på skolor saknas både fundament för att bygga sin digitala verksamhet på och insikter om vad som måste vara på plats för att de ska börja röra sig framåt. Jag har valt att göra en mycket förenklad bild som kan illustrera vad som bör göras, vad som behöver vara på plats, för att hinna med avgången.

Elevinflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra. Fler elever obehöriga till gymnasieskolan – Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Högre snittbetyg men ökade skillnader

BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett par infographics kring Dylans 5 nyckelstrategier.

Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Viktig pedagogisk info Detta blogginlägg blir ett inlägg jag redan lagt ut på Facebook, men som kanske även kan komma till nytta för alla som läser dessa inlägg. Jag fick en uppmaning från en rektor om jag inte kunde göra en blankett där man kunde samla den viktigaste informationen kring de elever som viss personal på skolan kände sig mest osäkra på att arbeta med, och som även kunde vara hjälpsam då det kom in vikarier i verksamheten. Det skulle helst inte vara mer information än vad som rymdes på en A4-sida.

Lärportalen I den här modulen får du inblick i hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen. Modulen tar också upp hur du kan använda digitala verktyg för att öka kommunikationen i klassrummet och hur du kan hitta och värdera digitala läromedel. Du får även använda en modell för att planera och följa upp din undervisning. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitala verktyg kan användas för att skapa en mer tillgänglig lärmiljö i klassrummet.