Det råder betygshets i skolan och våra barn gråter av utmattning | Jenny Strömstedt Det är sista veckan före jullovet. Det är sista proven och sista chansen för terminen att nå önskebetyget innan det skrivs in i den digitala evigheten på Schoolsoft. Bokstäverna som inte går att ändra. Frågorna dyker upp från flera håll i sociala medier som ekande nödrop i vinternatten: Hur ska jag hjälpa mitt sönderstressade barn? Det enda jag vet är att det råder betygshets i alla möjliga skolor, fria och kommunala, på landet och i surdegsträsket. De gråter av utmattning efter att ha pluggat oproportionerligt mycket till ett pyttelitet diagnostiskt prov, som ändå betygssätts och vägs in i delmålen, samtidigt som det är stort mattetest och SO-redovisning dagen efter. "Jag måste plugga på allt för om man får fyra A i de olika delmålen och ett E så får man ändå D i betyg". "Även om man har A på alla prov och kan analysera Harry Potters faderskomplex och Chelseas förutsättningar att vinna Premier League på engelska, så får man F om man inte vågar prata högt inför hela klassen." Hur gör man?
Krönika mall - Skriva krönika Krönika mall - Skriva krönika Vill du skriva en krönika? Många krönikor är uppbyggda på likartat sätt. Se vår gratis mall för krönikor för att inspireras till att skriva en superfin krönika. Gratis mallar och exempel på dokument på Mallar.info. Allmänt om att skriva krönika Krönikor är relativt fritt skrivna texter, men att utgå från en mall kan ändå vara givande. Mall för krönikan: Krönikans rubrik [ska tydligt visa vad krönikan handlar om] Inledning Inledningen ger läsaren en bakgrund till ämnet och sammanfattar krönikans huvudinnehåll. Brödtext Detta är krönikans mest omfattande del. Avslutande och konkluderande del Denna del sammanfattar krönikans huvudinnehåll och drar ofta en slutsats. Bilder Krönikan kan med fördel innehålla bilder för att ge ett tydligt sammanhang för texten och för att läsarens lättare ska känna igen sig. Relaterade mallar:• Debattartikel mall • Reportage mall - Skriva reportage
Jenny Strömstedt: Märklig väckelserörelse mot stress | Jenny Strömstedt Det börjar kännas gammalt att så här års tjata om stressen. Den som handlar om skolavslutningar, brännbollsturneringar och vårmingel med jobbet, om att glömma att köpa present till dansfröken, körledaren och fröken E, om att leverera alla beställningar före semestern och om att pipa förbi snabbköpet en minut efter öppning på morgonen för att hinna köpa färdiga marängbottnar, ett paket jordgubbar och sprutgrädde för att rädda sitt ansikte på det årliga tårt-knytkalaset på skolan, som på ett obegripligt sätt äger rum före lunch en helt vanlig torsdag. Det börjar kännas märkligt att över-huvudtaget tala om stress som ett problem, trots att sjukskrivningarna på grund av den bara ökar, eftersom det finns en ny väckelserörelse i väst- världen som går ut på följande, ja nästan rörande glädje- budskap: Om du anser att stress och dess symptom inte är farliga, så är det inte heller någon fara att känna sig stressad! För att vara riktigt knivskarp kan man sammanfatta tesen som följer:
Linda Skugge: Jobbkrisen är en bluff | Samhälle | Debattämnen Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. – Ge mig tjugo minuter så ska jag fixa ett jobb! Så sa jag till Fredrik Eddahri (Big Fred) när han intervjuade mig för jobbgrillen.se. Säger man så blir folk jätteupprörda. Det finns inget som gör mig mer upprörd än unga som säger att politikerna måste skapa fler jobb. Jobb är ingenting du får – utan något du skapar och skaffar dig själv. Sedan tonåren har jag alltid haft jobb. Jag har aldrig ”fått” ett jobb. I dag driver jag två bolag inom bok- och pr-branschen, vi söker ständigt folk, gärna unga människor. Det vanligaste är att de inte är tillgängliga. Sedan påstår de att de är stresståliga och gillar att hugga i men efter endast någon vecka vill de inte gå ut och göra ett ärende för att det snöar och är för kallt. Jag kan rada upp hur många exempel som helst på odugliga ungdomar. Vet ni vad jag gör på mitt jobb? Hur svårt kan det vara? Linda Skugge, 36, Sollentuna. Linda Skugge
”Jag vill spränga könsrollerna – samtidigt vill jag att min dotter ska bli om... Min mamma var djupt oroad för mig när jag var liten. Jag var svag, bollrädd, ängslig och ointresserad av Star Wars och hade därför förtvivlat svårt att passa in i den gängse pojkrollen. Hon var rädd att jag skulle bli utstött och impopulär. Därför la hon mycket energi på att lära mig pojkiga saker. Hon förbjöd mig att använda förstärkningsorden herregud och himla och föreslog att jag skulle ta till svordomar istället. Sedan växte jag upp, blev feministiskt medveten och kritisk till mammas metoder. Nu är jag själv förälder och förstår henne bättre. Det är nämligen så att min äldsta dotter har blivit intresserad av styrketräning. Jag berättade om detta för en tjejkompis som är både klok och medveten och älskar min dotter nästan lika mycket som jag. Jag fick panik. Jag tycker att könsrollerna är tvingande och begränsande och vill spränga dem. Samtidigt vill jag förtvivlat gärna att mina barn ska bli accepterade, omtyckta och kunna passa in om de själva vill det.
Jag ringer mina bröder Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak i går. Har ni hört? En man, en bil, två explosioner, mitt i city. Jag ringer mina bröder och säger: Nej ingen dog. Jag ringer mina bröder och säger: Akta er. Jag ringer mina bröder och säger: Glöm det jag sa. Jag ringer mina bröder och säger: Förresten. Jag ringer mina bröder och säger: Okej. Jag ringer mina bröder och viskar: Okej. Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak ikväll. Jag ringer mina bröder och säger: Det tog bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var min spegelbild. Hör Jonas Hassen Khemiri läsa texten i Sveriges Radios Godmorgon, Världen!. Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter.
Sociala medier får unga att vackla av psykisk ohälsa En lajk är både identitet och aktivism för en 90-talist, förstod jag själv när jag satte ett hjärta på en bild av nyss nämnde Virtanen när han lade upp en bild på en handskriven lapp med regler för ett snällare internet. Någon hade klistrat upp den på hans barns skola. Jag tyckte att reglerna var bra, men eftersom det var Virtanen som var avsändare blev jag anklagad för att svika den kvinnliga lojaliteten samt att vara en patriarkatets möjliggörare. Det senare har jag säkert varit någon gång, trots idog aktivism, mitt kvinnoliv är ständigt under utveckling. Den texten skriver jag en annan gång. Om både jag själv och Fredrik Virtanen inledde våra karriärer i en tid när papperstidningen kunde läsas av en halv miljon människor och tv-program sågs av de dubbla, så har det undgått få att följare och lajks är vår tids valuta. Den som verkar i samtiden måste behärska samtidens språk, men ändå skaver det slutgiltiga En bild är inte sin egen. Detta vet vi också. Det kanske hjälper. Herregud!
Joakim Lamotte: Det är dags att vi går skilda vägar Att bryta upp med någon kan göras på många olika sätt, men sällan utan att känslor såras. Personligen brukar jag föredra att gå rakt på sak och vill därför börja med att berätta att du har skänkt mig både glädje och obehag, men när jag nu väljer att säga farväl är det inte mer än rätt att du får veta varför. Kanske minns du första gången vi träffades? Jag var ung och vi introducerades av gemensamma vänner. Med dig vid min sida blev hela världen ett äventyr. Visst, ibland kunde du vara lite väl intensiv även för min smak. Trots det känner jag att det är dags att gå skilda vägar. Varje gång du och jag umgås förnimmer jag en känsla av att det sker på bekostnad av andra saker som är mer värda. Trots dina många vackra skepnader i form av inbjudande flaskor och till bredden fyllda glas har jag annat som är så mycket mer betydelsefullt i livet. Tyvärr lever vi i ett samhälle med en kultur där beslut som dessa är tabubelagda och kan vara svåra att acceptera för folk i ens omgivning.