9 Life Lessons Everyone Can Learn From These Beloved Classic Children's Books Our very favorite children's books left an irreversible impression on our childhoods and on our lives. Some of our most cherished storybook characters are so real and palpable in our memory that it feels as if we were introduced to them yesterday. Beyond being gloriously entertaining though, the very best children's books also helped us understand the world around us. 1. Maurice Sendak's Where the Wild Things Are is the perfect story for every child who's ever dreamed of running away. 2. In Dr. 3. Judith Viorst's Alexander and the Terrible, Horrible, No Good, Very Bad Day introduced us all to the "bad hair day," when everything that can go wrong, does go wrong. 4. In Antoine de Saint-Exupéry's The Little Prince, the protagonist struggles with his love for a tempestuous but beautiful rose. 5. In Lois Lowry's The Giver, 11-year-old Jonas lives in a highly controlled "utopia," in which conformity and obedience are prioritized above all else. 6. In E.B. 7. 8. 9.
Internet och källkritik Jag har satt ihop en lista med mina favoritsajter när det gäller att arbeta med Internet och källkritik, en viktig grundsten för både elever och lärare idag. Ur Lgr11 kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag / Skolans uppdrag Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Ur Lgr11 kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer / 2.2 Kunskaper / Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska övervägandenkan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Webbsidor .SE lär dig mer om internetStatens mediaråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Mediasmart är ett kostnadsfritt läromedel som riktar sig till barn i grundskolan och gymnasiet. UR Är det sant? Fler tips
Böcker att läsa tillsammans! | tiotretton Här kommer några tips på böcker att läsa tillsammans från oss på TioTretton. Vi har valt berättelser som på olika sätt kan öppna för samtal om sådant som känns viktigt att prata om men kan vara svårt att sätta ord på. Isdraken av Mikael Engström ”Mik har ett trassligt liv i en förort till Stockholm. Hade han inte sin storebror Tony skulle han inte stå ut. Jagger Jagger av Frida Nilsson ”Bengt mobbas av de andra barnen på gården, han vill helst inte gå ut alls. Du & jag av Katarina von Bredow ”Andreas och Alicia brukar göra sällskap till skolan, men i skolan blir Alicia som en annan person. Döden och alla hans vänner av Kristoffer Leandoer ”Hur är det att växa upp som son till Döden? Boken om allting av Guus Kuijer ”Thomas kan se saker som ingen annan kan se. Men Thomas ser sina föräldrar också, hur pappan slår mamman med sån kraft att änglarna gråter. Janne min vän av Peter Pohl ”Den 31 augusti 1954 kl 18.32 ändrades allting. Dennis hemlighet av David Walliams Extra. ”Året är 1910.
Tips på pedagogiska bloggar Det finns ett delat Googledokument som innehåller tips på pedagogiska bloggar. Den som har en pedagogisk blogg kan själv lägga in uppgifter om vad bloggen heter, var man hittar den, vem som driver bloggen, vad den handlar om etc. För den som är intresserad av något särskilt (t ex IKT) är det lätt att se vilka bloggar som skriver om IKT. I dag (28/1 2014) finns det 51 bloggar med i dokumentet (kommentar: sedan jag publicerade inlägget för 5 dagar sedan har antalet bloggar i dokumentet växt till 81 stycken :) ), så du hittar garanterat några som du tycker är intressanta att följa och om du har en egen pedagogisk blogg, lägg in den i dokumentet! Klicka på bilden nedan för att komma till Googledokumentet! Hoppas du hittar intressanta bloggar att följa! Det finns även ett delat Googledokument som innehåller länkar till olika skolrelaterade grupper på Facebook.
”Skillnad mellan läsförmåga och läsförståelse” Läsförmåga och läsförståelse. Lars Melin skriver att Pisa mäter elevernas läsförmåga att läsa informativ text. Det är inte helt korrekt. Pisa mäter elevers läsförståelse, vilket har framgått vid tidigare Pisa undersökningar och även vid Skolverkets presentation den 6 december. Inom modern läsforskning görs stor skillnad mellan begreppen ”läsförmåga” och ”läsförståelse”. ”Läsförmåga” innebär att behärska den tekniska sidan, som att kunna avkoda text, och läsflyt. Denna lässtrategi kan naturligtvis användas på olika textgenrer, såväl sakprosatexter som skönlitterära texter. Melin skriver om läraren, eleven och texten som om dessa tre befann sig i ett vacuum och inte i ett samhälle som förändrats sedan läxförhörens dagar. En informationstext är inte neutral. Med tanke på att hälften av alla elever är flickor och att många elever nu har en annan kulturell bakgrund än ”vit och västerländsk” är (läs)förståelsen att kunna värdera dessa informationstexter viktig.
Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Nedan har jag kategoriserat mina länktips efter rubrikerna muntligt (gäller både tala och samtala), skriftligt, lyssna, och läsa, men även grammatik och ordinlärning då det är centralt i språkinlärningen, samt övrigt: Muntligt För muntligt kan man testa Mystery Skype, Silent viewing eller att spela in sig själv på diverse program på datorn är kul, som Quicktime eller iMovie om man har tillgång till surfplattor. Här finns ett inlägg om att göra egna podcasts. Skriftligt Lyssna Läsa Läsning kan du också arbeta med online. Grammatik och ord Har du koll på de vanligaste orden i engelskan?
Om läshastigheten! Låt oss fundera över undervisningen! Idag skriver Jenny Lindh, bibliotekarie som svarar på läsarens frågor i DN, svar till den som undrar över sin läshastighet. I skolan är det en ofta förekommande fråga, den om läshastigheten. ”Hen läser långsamt” säger vi och ofta menar vi att eleven då inte kan läsa. Läsningen är för långsam. Detta med läshastigheten. Jag satt nyligen med en elev vars läshastighet inte liknade min. Han läste långsammare. Om vi inte har utbildning i läsning är det lätt att göra läshastigheten till ett kriterium för att kunna läsa och att inte kunna läsa. Jag minns en långsam läsare. Jag undersöker ofta min läsning. I klassrummet låter vi ofta elever läsa högt. – Man får inte läsa långsamt. Berättelsen kom från en elev som lämnat skolan. – Jag vill inte känna mig dum så jag är väldigt noggrann då jag läser. Det är inte läsundervisning att låta elever läsa högt för varandra i texter de inte är bekväma med. Läshastighet handlar om demokrati.
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Tyst läsning – hellre självständig läsning – så här ser jag på utvecklingen! Jag skriver ofta att jag inte bejakar tyst läsning. Den tysta läsningen är ett mål. Att boken och läsaren är ett. Där ljuden från omvärlden bleknar och rösten i boken är den högsta och den som talar. Tyst läsning innebär att man kan läsa, kan skapa bilder, kan kliva rätt ned i meningarna och öppna upp den magiska värld som finns där. Tyst läsning är ett mål skriver jag i mitt tidigare inlägg om det livslånga läsandet. Den tysta läsningen kan finnas i varje klassrum. Lärarens roll är att skapa möjligheter att läsa. Lärarens roll under den självständiga läsningen är inte att säga till eleven att läsa. Att läsa för sig själv, slå sig ned med en bok, uppslukas av läsningen är vad läsning kan ge. Att läsa en bok är en del av läsundervisningen.
BLOGG | Patricia Diaz En liten heads-up för långt men viktigt inlägg (med många länkar)! När jag lyssnade på avnittet ”Allt är inte Facebook” ur podden ”Jakten på likes” med Isa Galvan och Linnea Holst slog det mig hur viktigt det ändå är att ha (tänkte först skriva ”lite” men tog bort det sen) koll på vad barn och ungdomar gör på nätet. Podden riktar sig till föräldrar (alla vuxna?) som vill lära sig allt om sociala medier. I podden diskuteras de vanligaste sociala plattformarna där barn och unga möts idag: Snapchat, Ask, Kik, Instagram, Musical.ly med flera. Utöver sociala plattformar tar podden upp ämnen som nätjuridik, bekräftelse, källkritik och näthat. Nedan kommer några rader om några av de sociala medier som tas upp i podden, plus ett par till. Snapchat – grundat av Evan Spiegel, Bobby Murphy och Reggie Brown och lanserades 2011. Snapchat växer så det knakar och är verkligen de ungas sociala medium. Instagram – fortfarande himla poppis även bland de yngre. Wattpad – ”Har du läst min bok?”