background preloader

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. Samtalet har fått en utvidgad roll eftersom mer information nu ges muntligt. Den Skriftliga individuella utvecklingsplanen används i årskurser där betyg ej ges. I följande dokument kan du läsa mer om detta: Även skriften om planering och genomförande hänger ihop med detta.

LärarLinda | Lärartankar Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.

Förstelärare eller i första hand lärare? Ja, jag måste erkänna att jag sitter med ansökningsblanketten till förstelärare framför mig. Lite lätt avundsjukt har jag sneglat på förstelärarna på skolan, och då handlar det inte om nedsatt tid eller pengar, utan om de möten de får gå på där de får möjligheten att träffa andra eldsjälar som brinner för skolutveckling och skola. Så är det, jag vill också vara en av dem som får ta del av allt utbyte som sker på dessa möten, jag vill vara mitt i smeten av skolutveckling i Halmstad kommun. Därför sitter jag nu en söndag med en bunt papper där jag ska förklara varför jag anser mig vara ”lämpligt” förstelärarmaterial? Men det enda som slår mig när jag läser dessa frågor är borde inte alla lärare arbeta med försteläraruppdraget? Låt mig förklara. Jag har fyra barn, varav två i skolåldern. En annan tankeväckande fråga är ”beskriv hur du uppfyller kriterierna för att vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisning” Men hallå?!?!? Så jag förstår inte.

Att mötas i samtalet – coachning del 1 Att undervisa handlar om möten. Det handlar om att möta människor och att plocka fram deras fulla potential. Visst kan det därför anses märkligt att så lite tid på lärarutbildningen och på olika fortbildningar handlar om hur vi ska göra för att plocka fram denna potential. Därför blev jag så glad när jag fick tag i en liten, till utseendet anspråkslös bok, med titeln ”Coachning – ett verktyg för skolan” av Anna-Karin Arenius. Ja, boken var till utseendet rätt anspråkslös, men innehållet! Vad skiljer då det coachande förhållningssättet jämfört mot ett mer ”traditionellt” lärar-elev förhållande? I boken beskrivs coachningens fem aspekter: * Öppna upp för möjligheter * Främja det egna ansvaret * Öka motivation och förpliktelsen * Ge stöd * Skapa resultat Varför i hela fridens namn pratas det inte mer om coachning i skolans värld? Men har vi då verkligen förstått? Det handlar inte om ”flumskola”. Ps.

Mitt skolliv | A fine WordPress.com site 6C:s bokblogg Nicklas Mörk Provfri matematik – bedömning i praktiken Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det. En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag. Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Steg 1 Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Steg 2 I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. Steg 3 Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Bild ur Spektrum Biologi, Liber Steg 4 Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier. osv. Steg 5 Då blev det dags för SAMBAND. Steg 6 Yes!

Related: