Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
DIGITALA VERKTYG Följande rubriker hittar du på den här sidan: Kollaborativa kommentars- & delaytor, Kollaborativa skrivytor, Källkritik, Upphovsrätt, Egna bloggar, hemsidor och wikis, Ytor för att flippa videoklipp, Digitala responssystem, Flippytor, Namnslumpare & gruppskapare, URL-förkortare, Film & livesändning, Skärminspelning, Serier & animeringar, Presentationer, Tankekartor, Tidslinjer, Infografik, Sociala bokmärken, Ordmoln, Fria bilder, Bildredigering, Kartor & statistik, Podcast & ljudredigering, Programmering & kodning, Spel, Alternate reality spel, Samarbeta med andra lärare/klasser. För att slippa skrolla så mycket på sidan föreslår jag att du gör en sökning på den rubrik du vill läsa mer om. Prova ”Kringla+F/H” (Mac) eller ”Ctrl+F/H” (PC). Kollaborativa kommentars- och delaytor kan bland annat användas för att snabbt fånga upp var eleverna befinner sig, hur de har förstått mål och syfte med arbetet. PrimaryPad – primarypad.com är ett annat alternativ för kollaborativt skrivande!
cirkelmodellen.pdf Teaching Skills | Think Pair Share Activity - Teaching Skills Think, Pair, Share is a structure first developed by Professor Frank Lyman at the University of Maryland in 1981 and adopted by many writers in the field of co-operative learning since then. It introduces into the peer interaction element of co-operative learning the idea of ‘wait or think’ time, which has been demonstrated to be a powerful factor in improving student responses to questions. It is a simple strategy, effective from early childhood through all subsequent phases of education to tertiary and beyond. It is a very versatile structure, which has been adapted and used, in an endless number of ways. This is one of the foundation stones for the development of the ‘co-operative classroom.’ Processing information, communication, developing thinking. Sharing information, listening, asking questions, summarising others’ ideas, paraphrasing. It counrages: Positive interdependence The students are able to learn from each other Individual accountability Equal participation What is its purpose?
Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. Det var en perfekt dag och vi vill att gick en andra gång.” ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !
Reciprok läsning gav bra elevresultat 150 gymnasieelever deltog i Sandra Håkanssons undersökning om undervisningsmetoder vid läsning av skönlitteratur på spanska. Under treveckorsperioder läste eleverna sina böcker enligt en av metoderna ”reciprok läsning”, ”läsning med nyckelord” eller ”läsning utan instruktioner”. De olika metoderna utvärderades med hjälp av ett ”cloze test” och ett ordförrådstest. – ”Läsning utan instruktioner”, vilket innebär att endast läsa, var den metod som gav mest ojämnt resultat och var minst framgångsrik. Hon menar att de elever som det går minst bra för, har störst behov av lärarens metoder. Bäst resultat på ordförrådstestet fick metoden ”läsning med nyckelord”. – Det innebär att läraren plockar ut nyckelord viktiga för sammanhanget och med svårighetsgraden i åtanke. ”Reciprok läsning” används normalt i samband med undervisning på modersmål eller för yngre barn. – Den metoden fick ett bra resultat och eleverna var motiverade. Hur kommer du själv att fortsätta din undervisning nu?
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
Mia Smith - Nu närmar sig de nationella proven med... Modell för ämnesövergripande planering I vårt arbetslag (åk 4) har vi under en tid diskuterat hur vi ska kunna planera och samköra vår undervisning på ett effektivt sätt. Vi har velat minska antalet pågående arbetsområden för eleverna och få ihop ämnesövergripande arbete för att skapa ett mer meningsfullt sammanhang för eleverna. Vi bestämde oss för att använda oss av cirkelmodellen (Pauline Gibbons) som bas för vår planering och ta hjälp av läsförståelsestrategierna som presenteras i En läsande klass i den första fasen som innebär att samla på sig kunskap inom området. Vi har också hämtat inspiration från Göran Svanelid som talar om stora frågor som hjälper oss att knyta ihop innehållet i undervisningen även om vi är olika lärare som undervisar i SO, NO och Sv samt att förtydliga för eleverna vad de är de ska lära sig. Planeringsarbetet är klart och i onsdags kickade vi igång vårt Tema Sverige. Än så länge kan vi konstatera att planeringsarbetet har underlättats av den tydliga struktur som cirkelmodellen ger.
Digitala översättningstjänster i undervisningen - Mia Smith Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier! Jag har redan bloggat om hur jag bemöter Google Translate i undervisningen, och idag vill jag lyfta fram digitala översättningstjänster. Det finns gott om översättningstjänster på nätet idag, och en uppsjö av appar till smarta telefoner och surfplattor. Problemet är att kvaliteten varierar, vilket får många att totalt vifta bort dem. Men många av dem fungerar ju faktiskt bra! ”Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll. Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier. Tvåspråkiga appar Det finns tvåspråkiga appar baserade på ”riktiga” ordböcker, som Norstedts och NEs ordböcker. Enspråkiga ordböcker Automatöversättningstjänster
Att anpassa språket - vad innebär det? - Mia Smith En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. (Kunskapskrav för E i år 9 i engelska) När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?