Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Los Läs- och skrivundervisning : Beskrivande texter om djur Under de senaste tre veckorna har vi i åk 1 lärt oss mer om att läsa och skriva beskrivande texter om djur. Jag har valt att lägga upp arbetet enligt cirkelmodellen för att eleverna så småningom ska kunna skapa egna faktatexter om djur. Inspiration till mitt arbete kring genrepedagogik har jag fått från Stärk språket, stärk lärandet (Pauline Gibbons), Låt språket bära (Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring), Att läsa faktatexter (Adrianne Gear) och Att undervisa i läsförståelse (Barbro Westlund). Valet kring vilket djur vi inledningsvis skulle läsa om blev enkelt då min kollega visste att eleverna var väldigt nyfikna på björnen. Fas 1: Vår läsfixare Spågumman hjälpte oss att plocka fram våra tidigare erfarenheter och kunskaper om björnen genom att fråga eleverna vad de trodde att en text om björnen skulle handla om. I kolumnen Önskar veta fick eleverna ställa frågor, som jag sedan skrev ner. Fas 2: Fas 3: Utifrån nyckelorden i tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext om björnen.
Barn av sitt språk: Hela skolan läser I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Skrivmall till sommarpratare När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Ditt tal ska förstärkas med hjälp av bild och musik som du kommer få lära dig mer om hur du får använda. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Avtoning
Berättande genre - Genre på sfi i Norrköping Strukturen hos berättande genre: En berättande text innehåller ofta någon form av rubrik, orientering, händelsebeskrivning och avslutas med någon form av kommentar. Rubriken ska på något sätt fånga läsarens intresse. Orienteringen ska ge en bakgrund så att läsaren lättare kommer in i texten. Orienteringen svarar på frågorna när, var, vem/ vilka och vad. Sedan följer en händelsebeskrivning. Berättelsen avslutas med en sammanfattande kommentar som tar fasta på det viktiga i texten (moralen eller budskapet). Typiska språkliga drag hos texttypen: Verben (processerna) i en berättande text är ofta i preteritum. Det ordförråd som används är vardagligt. Satser och meningar länkas ihop med tidsadverbial. Utvecklade nominalgrupper är vanliga vid beskrivningar av personer och platser (ex.
Cirkelmodellen i alla ämnen Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam! Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Exempel: Matematik: Skriva en räknesaga Musik: Skriva en raplåt på åtta rader Engelska: Skriva en nyhetsartikel So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m. Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen och här finns möjlighet att utveckla ytterligare. Samtal om ord och begrepp är något som framträder tydligt i alla ämnen. Cirkelmodellen I den första fasen ska man bygga upp kunskap om ämnesområdet.
Bloggtips-för dig som är intresserad av genrepedagogik | Språkforskningsinstitutet Genrepedagogiken sprids och utvecklas idag i klassrum över hela Sverige. Ett språk- och ämnesutvecklande arbetssätt som, har det visat sig, ger lärare verktyg för att nå alla elever i undervisningen. I det här inlägget vill vi tipsa om två bloggar som ger dig som läsare konkreta exempel på och reflektioner kring hur man kan arbeta med texter i cykeln för undervisning och lärande. Den första bloggen vi tipsar om är Britt Johanssons blogg, Britts måndagsblogg. Britt är pedagogisk utvecklingsledare på Knutbyskolan i Rinkeby och även en av författarna till boken Låt språket bära. Det andra bloggtipset gäller Karin Petterssons blogg, Fröken Karin. Kristina Ansaldo
KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Lektion 1 Vi startade lektionen genom att ha hörnsamtal där eleverna fick välja ett hörn med ett ämne att diskutera kring. Sedan pratade vi om vad som behöver finnas i en argumenterande text. Rubrik (vad texten ska handla om)inledning (vem som skriver och vad hen tycker)argument (varför hen tycker så)sammanfattning (vad hen tycker en gång till) Vi pratade om att man också kan ha med motargument – vad någon skulle säga som inte håller med – och sen ett argument till. Eleverna delades upp i grupper om 3-4. Nu var det dags att komma på egna argument. Lektion 2: om nationella proven. Rondellen med roller: Vatten I "Allmänt"