Språk i alla ämnen (del 2)

http://www.youtube.com/watch?v=vxVgVjBBV1Q

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Lektionsidé: #mellanraderna Efter att ha lyssnat ill Spanarna, P1 och Jessica Gedins spaning ”Upptäck symbolvärlden” blev jag nyfiken på hur undervisningen skulle kunna utformas och utvecklas genom symboler och hashtags. Efter att ha lyssnat till programmet gick jag länge och tänkte på det barn gör idag och hur de använder språket. Det som kanske är en aning främmande för mig. Sen ville jag pröva själv. Att #mellanraderna.

Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna.

Tankenöt 1 » LEKDATABASEN Laget ska lyckas få ut en vattenfylld kopp från mitten av en rektangel (4x4m). Koppen står på en stubbe eller en sten. Till sin hjälp har de snöre, 4 trädpinnar, gummiband, sax, en klädhängare och bollar. Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning?

Stöttning, studiehandledning och ämnesundervisning Nyanlända elever bör i största utsträckning ha samma lärandemål som alla andra elever. Det tar cirka tre till åtta år för nyanlända elever att utveckla ett ämnesadekvat språk, ett skolspråk om man så vill. Det innebär att vi inte har tid att vänta på att den språkliga nivån ska komma ikapp den kognitiva, för då skulle de aldrig ”komma ikapp” de infödda eleverna. Nyanlända elever måste få jobba med att utveckla både det svenska språket och åldersadekvata ämneskunskaper samtidigt.

Blindgång » LEKDATABASEN Denna lek är något av en fortsättning på Masken och går ut på att hela laget ska klara en bana med hjälp av signaler som den som går sist ger genom hela ledet. Hela laget bildar en kö och har förbunda ögon, alla förutom den sista i ledet som agerar guide och ledare. Laget ska ta sig igenom en bana, exempelvis i skogen, utan att prata. Laget får själv bestämma olika tecken för hur de ska röra sig. Laget får poäng för gott samarbete och snabb tid. Lekens syfte Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande?

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a.

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper.