VÖL Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Engagerad och intresserad ledning Lässtrategierna Filma undervisningen Goda ruáre
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med. Sedan frågade jag; vad är typiskt för den här typen av text och vad skiljer den från argumenterande, instruerande och berättande text (som eleverna arbetat med på svensklektionerna)? Rakt på sak, inget onödigt.Fakta, inte åsikter eller påhittade saker.Lite torr och tråkig…men man ska lära sig och förstå av den. Efter det fick eleverna läsa texterna igen med överstrykningspenna i handen.
Projekt läsning har döpts om till arbetsområde Lässtrategier Då har jag äntligen kommit en bit på väg i mitt arbete om läsning och lässtrategier. För att göra det tydligt för eleverna har jag valt att från och med nu kalla arbetet för arbetsområde Lässtrategier. Successivt kommer det att läggas upp material på min elev-blogg Fröken JE:s blogg och då kopplat till klasserna Sv1BA1a och SvBA1b. Det som redan nu finns att se är en kort film som är en sorts intro för mina elever. Du kan se den här Intro Lässtrategier (eller gå in via länken till höger som heter Jenny på Youtube). Det finns också en beskrivning över arbetsområde Lässtrategier. Då jag vill att mina elever ska bli trygga i användandet av de olika strategierna har jag valt att ta fram färdiga mallar. Då vi nästa vecka börjar med strategin Överblicka/se framåt har jag till den gjort en övergripande mall för strategin samt några läsprotokoll. Under de tre stegen (demonstration av strategi, gruppvis arbete med strategi och enskilt arbete med strategi) kommer jag att högläsa all litteratur.
Text, underlag, nyhet lässtrategi – Vad betyder ”specerivaror”? Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Visar. Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. – Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. – Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. – Om du inte förstår vad som står på raderna så är det svårt att förstå det som står mellan raderna. – Cirkus!
Gruppträning – boksamtal | Läsmuskler Att prata böcker tillsammans med kloka medmänniskor är fantastiskt roligt. Och man lär sig så mycket av varandra! De mest intressanta boksamtalen blir det ofta när man inte är riktigt överens eller när boken man läst är lite konstig och svår att förstå. I boken Böcker inom oss av Aiden Chambers finns förslag på hur man kan organisera ett boksamtal så att alla kommer till tals och får lära av varandra. Han föreslår att man gör ungefär så här: Ha ett stort papper som ni kan anteckna på. I kolumnen Jag tycker om ska ni skriva något ni gillat med boken. När ni har gått igenom så alla i gruppen snabbt fått säga något som passar i alla kolumner så börjar det spännande samtalet. Sätt då igång att samtala om det! Hjälp varandra med möjliga förklaringar till frågor, argument om vad som ni gillar och inte gillar, försök förstå varför mönstren finns där och lyssna till varandras kopplingar! När ni samtalat klart så kommer ni allihop att ha lärt er en massa av varandra.
Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Vi fyller tillsammans i läsutvecklingsschemat och utvärderar elevens förmåga att använda de olika strategierna.