check Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper
Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Jag bestämde mig tidigt för att släppa kurslitteraturen och istället hitta material som går att anpassa lättare. Jag valde till detta tema att läsa Revolting Rhymes eftersom den finns som filmer och mp3 klipp samt att jag har boken. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube:
Förstelärare eller i första hand lärare? Ja, jag måste erkänna att jag sitter med ansökningsblanketten till förstelärare framför mig. Lite lätt avundsjukt har jag sneglat på förstelärarna på skolan, och då handlar det inte om nedsatt tid eller pengar, utan om de möten de får gå på där de får möjligheten att träffa andra eldsjälar som brinner för skolutveckling och skola. Så är det, jag vill också vara en av dem som får ta del av allt utbyte som sker på dessa möten, jag vill vara mitt i smeten av skolutveckling i Halmstad kommun. Därför sitter jag nu en söndag med en bunt papper där jag ska förklara varför jag anser mig vara ”lämpligt” förstelärarmaterial? Men det enda som slår mig när jag läser dessa frågor är borde inte alla lärare arbeta med försteläraruppdraget? Låt mig förklara. Jag har fyra barn, varav två i skolåldern. En annan tankeväckande fråga är ”beskriv hur du uppfyller kriterierna för att vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisning” Men hallå?!?!? Så jag förstår inte.
Orden ger eleverna en skjuts framåt Skolans läroplan genomsyras idag av flera språkliga förmågor. Eleverna ska kunna analysera, dra slutsatser, reflektera, jämföra, diskutera, motivera, förklara och beskriva. Hur kan vi verka för att stärka förståelsen och uttrycksförmågan hos våra elever? Dagens inlägg handlar om arbete med skolordförråd, en del av ett språkutvecklande arbetssätt. Genom att arbeta aktivt med att stärka och utveckla elevernas ordförråd ökar vi deras förmåga att tillgodogöra sig undervisning och bli mer delaktiga i samhället. Ord som gör störst skillnad För att lättare urskilja de ord som skulle göra störst skillnad för elever att lära sig kan man dela in ord i tre nivåer. Exempel på arbetsgång Att skapa en djup och god ordförståelse är ett viktigt uppdrag i skolan och förhållningssättet till arbetet med ord behöver vara genomtänkt och planerat. Nedan beskrivs kortfattat ett arbetssätt med utgångspunkt i den forskningsbaserade, men även praktiska, boken ”Bringing Words to Life” av Isabel L. Förklara ordet
Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4
Educational Technology and Mobile Learning: 7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students March 20, 2014 Feedback is an essential element in the teaching/learning process. Through feedback students get to know how they are doing in their learning and through it too teachers learn about the usefulness of their teaching strategies and what should or should not change. However, the power of feedback as a pedagogical aid resides in knowing when and how to provide it to learners. As Jam Chappuis argues, " effective feedback occurs during the learning, while there is still time to act on it." Also, feedback should not be the equivalent of grading or else students will "routinely read only as far as the grade". You should never confuse feedback with praising or advising. This wonderful visual is found on inservice.ascd.org
Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser. Jag är en av de lärare som har förmånen att arbeta på en skola som har tillgång till teknik och jag arbetar med kollegor som gärna diskuterar och delar med sig kring kunskap och erfarenheter om IKT i olika lärprocesser. Läs Hülyas inlägg om hur hon arbetar med språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg Vad är då IKT och vad innefattar det? Carolin Andersson är lärare på sfi och väldigt intresserad av IT i undervisningen. Webbaserad sfi
LärarLinda | Lärartankar Quizlet – lär ord och begrepp enskilt eller tillsammans! – Patricia Diaz tl;dr: ett inlägg som handlar om Quizlet och Quizlet Live. Nedan finns en bildguide som förklarar hur det går till att skapa konto, sets, dela med eleverna och spela Quizlet Live. (Sedan följer ett längre inlägg där Quizlet beskrivs mer i detalj.) Quizlet har länge varit en riktig favorit, både hos mig och mina elever! Ursprungsversionen är till för att öva ord och begrepp på egen hand via ord/begreppslis tor som man antingen skapar själv eller så återanvänder man andras. Toppenbra för många elever! Sedan lanserades ju Quizlet Live och livet (och lektionerna) blev lite roligare! Idag frågar mina elever efter Quizlet Live på ungefär samma sätt som när vi introducerade Kahoot för några år sedan. Tidigare hade eleverna mest använt Quizlet för att öva ord på olika språk och även vanligt förekommande begrepp i olika ämnen så som SO och NO. En av de många fördelarna med Quizlet är att man även kan söka efter andra sets inom ett specifikt område som andra har skapat. Såhär fungerar det:
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
7164-706-1 Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips
Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. Samtalet har fått en utvidgad roll eftersom mer information nu ges muntligt. Den Skriftliga individuella utvecklingsplanen används i årskurser där betyg ej ges. I följande dokument kan du läsa mer om detta: Även skriften om planering och genomförande hänger ihop med detta.