Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Hit hör romaner, noveller, dikter och andra genrer. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Essäer
Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.
En läsande klass Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film
Språk i alla ämnen Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. I Gy 2011 betonas det språkutvecklande perspektivet – och perspektivet finns inskrivet i samtliga examensmål och de flesta ämnesplanerna. Det fullständiga utvecklingspaketet hittar du som pdf i högerspalten. Innehåll Paketet innehåller: ett kommentarmaterial till språk i alla ämnen: Få syn på språket en introduktionsfilm ett bildspel med diskussionsunderlag Materialet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån olika typer av material. Paketet innehåller också material som kan användas till fördjupande studier. Förslag på tidplan Tre tillfällen i grupp om cirka två timmar. Målgrupp Lärare i olika ämnen, till exempel arbetslaget. Arbetsgång Möte 1 Titta på bildspel 1 och tillhörande film: Språk i alla ämnen (del 1) som finns i högermarginalen på webbsidan. Förberedelse till andra mötet: Genomför uppgiften till möte 2 enligt bildspelet. Möte 2 Möte 3
Sverige växer som språkrike Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. En språklig kamp som nu fått blixtbelysning i en ny bok av lingvisten Mikael Parkvall. De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska. Detta säger mycket om vilket språk som har status. Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa.