Skolans bedömningar leder bort och inte hem | Babels torn Så då var det dags att ta bladet från munnen. Jag är inte längre en tjänsteman som ska genomföra fattade beslut, utan kan som medborgare tala från hjärtat. För dagens gud är ett beläte. Dagens budord är skrivna i lösan sand. Ändå sägs de av dagens fariséer vara huggna i sten som Moses budord. Astrid Lindgren förmår redan 1948 i ”Pippi Långstrump i Söderhavet” avslöja sanningen om kärnan i skolans bedömningar, vad de allt som oftast leder till. För i bedömningarna är det makten som talar. I Astrid Lindgrens bok möter Pippi fröken Rosenblom, en rik gammal dam som kommer till skolan en gång om året och håller förhör med barnen. Pippi är på alla barns sida. I dag, 2015, talar makten igen. I allt väsentligt styrs skolan idag av tankar om standardisering och hierarkisering med planerad undervisning utifrån mål för barnens lärande som föreskrivs från staten. Bedömningar blir fina och bra när de används för lärande (nämligen). Tyvärr är teoribygget ett lapptäcke. Jag har försökt. Vi är pedagoger.
Getting Real about Differentiation – CACE This past year, I was privileged to attend the Association for Middle Level Education conference. This is a huge, national conference in which thousands of educators interested in teaching young adolescents come together to share ideas and strategies and stories of life in the middle. One of the best sessions I had the chance to attend was on formative assessment, summative judgment, and descriptive feedback presented by Rick Wormeli. In the session, Rick shared this cartoon, which I had seen before: The argument usually made by folks sharing this cartoon is that we should have different standards of assessment for different students, because the students are clearly unique individuals with different strengths and weaknesses and it isn’t fair to hold them all to the same standards. Before I go further, you should know that Rick is a master teacher, and a recognized expert in several related fields within the realm of education. Rick gave us a new twist on this cartoon.
Tvärgruppsarbete gör alla aktiva – Fröken Jingfors Det är svårt att få till bra grupparbeten där alla elever bidrar och visar vad de kan. Jag jobbar ofta med tvärgrupper som ett sätt att göra alla i en grupp aktiva. Man kan göra det på många olika sätt både som en snabb klassrums aktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. En tvärgrupp är en grupp som består av medlemmar från olika andra grupper. Fördelar med att jobba med tvärgrupper Hur gör man då? Jag brukar jobba med tvärgrupper och det finns flera olika sätt att göra det på. En annan variant av exemplet ovan har jag gjort i naturkunskap när vi jobbar med kroppen. Hate PD? Try Voluntary Piloting. Guest post by Krista Taylor. An earlier version of the post originally appeared on Angels and Superheroes. Teacher professional development has a reputation for being notoriously poor. So often it’s a top-down approach that’s out of touch with the challenges of being in a classroom. In 2013, my colleague, Josh, and I began discussing some of the concerns we had about our instruction. In our urban public school where 70% of students are eligible for free lunch, our students often come to us with below-grade level skills, poorly developed work habits, and a lack of academic buy-in. Although I teach 7th and 8th graders and Josh teaches 11th and 12th graders, we realized we had both been working independently on finding solutions to this same struggle, and we guessed there might be more of us. We began by issuing this open invitation. Additionally, we personally invited those who we felt would be most receptive. Thus, from what started as a casual discussion, a pilot project was born.
Vad nöjesfältet kan lära oss om lärande och litteracitet Sällan har jag sett mina barn så engagerade och motiverade som vid det årliga besöket på Liseberg. Efter att den dryga tusenlappen i inträde och åk-pass betalats rusar ungarna vilda och entusiastiska in i parken. Där kan de sedan stanna till stängningsdags och då får man dra dem därifrån. Som pedagog är det inte utan att man reflekterar över den enorma skillnaden mellan barnens motivation inför ett besök på nöjesfältet och en skoldag. Tänk om man på morgonen fick se sina barn rusa iväg till skolan med sådan glädje! Betalning motiverar. Jonas - Direkt ifrån Twilight Zone Anders Jönsson: Bedömningsreformen som kom av sig… Publicerad av: Sten Svensson måndag, maj 30, 2016 · Lämna en kommentar I forskningen diskuteras förekomsten av ”pseudo-formativ bedömning”, ett sätt att arbeta som påminner om formativ bedömning, men som inte är formativ bedömning ”på riktigt”. skriver Anders Jönsson. (red) ”Äkta” formativ bedömning Beteckningen ”pseudo-” antyder att det finns något äkta, som pseudo-formen imiterar eller förvanskar. Enligt NBP var bedömningens främsta uppgift att stödja elevernas utveckling mot skolans långsiktiga mål. ”Pseudo-formativ bedömning” Trots idén om att bedömningen är till för eleverna, har FB i praktiken blivit främst lärar- och undervisningsorienterad, inte elev- och lärandeorienterad. En annan iakttagelse är att det ”lärande” som FB riktar sig mot har reducerats till att uppnå höga provresultat eller att ”bocka av” isolerade delar av kursplanernas kunskapskrav. Skriftliga prov fortfarande har en dominerande ställning, med bedömning utifrån isolerade, kontextlösa uppgifter. Anders Jönsson.
Den stora utmaningen att inte prata betyg – Hård och Kideborn. Vi, som så många andra, arbetar väldigt mycket med formativ bedömning på vår skola. Samtidigt har vi också väldigt många bra diskussioner om hur man kan tänka kring betyg och bedömning på individuella uppgifter. Ska vi prata betygsbokstäver, peka på matriser eller göra någonting helt annat? Som ett led i ett formativt förhållningssätt som kontrast till betyghetsande summativ bedömning så försöker jag att plocka bort bokstavspratet i så stor utsträckning som möjligt. Vilket. Jag tror alla som någon gång provat att säga till eleverna att ”Ni kommer inte få något betyg på den här uppgiften utan istället fokuserar vi på feedbacken och vad den säger” möts av ungefär samma typer av tonårsvrål. Som så många andra lärare som har kursen Svenska 3 har vi just nu fokus på det nationella proven där den första delen, uppsatsdelen, genomförs den 20/4. Övningsproven rättade jag sedan över helgen med fokus på just formativ feedback. Efter det fick eleverna tillbaka sina kommenterade övningsprov.
Eight important facts about Working Memory and their implications for foreign language teaching and learning Introduction There is no blogpost of mine which does not mention Working Memory (WM) at some point. Why? Let us consider reading a target language text. These are but a few examples of how cognition occurs in WM. The structure of WM As the picture below shows, WM, which is located in the prefrontal cortex of the brain, is made up of three main components: A visuospatial (i.e. So, for example, when we read a target language word or phrase, the visuospatial sketchpad will hold its graphic image, the phonological loop its sound (if we are pronouncing it) and the central executive will match it to any existing information in Long-term Memory in an attempt to make sense of it. 2.1. WM is one of two systems which memory is made of. 2.2. Whether it is processing input from the outside world or retrieving material from Long-term Memory, WM will hold any information only for a few seconds. Another implication refers to listening. 2.3 WM has limited channel capacity 2.4 Storage in WM is ‘fragile’