Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
check S A G O K I S T A N Språk i alla ämnen, Runering on Prezi Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4
Språkutvecklande arbetssätt Jag läser mycket just nu och då främst om språkutvecklande undervisning, genrepedagogik och lässtrategier samt hur vi kan bedöma det. Kanske det låter dumt att blanda ihop begreppen men för mig är det ett sätt att förhålla sig i klassrummet och något som är nödvändigt för att eleverna ska kunna hänga med i undervisningen. Det gäller också att vara tydlig med vad vi bedömer och hur vi gör det samt anpassar undervisningen så alla kan följa med i den. Josefin Nilsson sammanfattar tankarna jag delar i artiklen från Svenskläraren nr 1 2014 – Undervisning som inkluderar alla. Vad är språkutvecklande undervisning? Genrepedagogik är intressant tycker jag eftersom det är ett förhållningssätt eller metod som kan tillämpas om man arbetar språkutvecklande och tanken är att alla ska med. Hanna Stehagen förklarar här en annan metod som heter SIOP som går ut på att man ger stuktur, trygghet och en känsla av att ”jag-kan”. 1. 7. Ja svårare än så kanske det inte är?
Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre. Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.
Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.
Språkutveckling med Duoab | Språket är inträdesbiljetten till livet | Sida 2 Under torsdagsförmiddagen på Skolportens konferens ”Svenska som andraspråk” fick vi lyssna till Dr David Rose som är en av personerna bakom ”Reading to learn”. David är en sann pedagog som föregår med gott exempel och i sin föreläsning ger prov på stor yrkesskicklighet. Det är bra, för det är inte helt bekvämt att sitta och lyssna på ett andraspråk som dessutom innehöll en hel del ämnesspecifika termer som inte var lätta att förstå. Men med hjälp av David, Google translate, gissningar och ”fråga en vän” fick vi en god överblick av ”Reading to learn”. ”Reading to learn” fokuserar mycket på de lågpresterande eleverna. Slutligen kommer här några tankar efter att ha lyssnat på Dr David Rose en förmiddag. Kanske har du som läser detta erfarenhet av ”Reading to learn”, i så fall får du gärna delge dina tankar till oss. Reading to Learn is one of the world’s most powerful literacy programs. Små ord… Frukta aldrig stora långa ord. Arthur Kudner, förläggare
Elevernas engagemang – min uppgift! Det är lätt att säga att skolan är viktig. Alla kan hålla med om det. Hade vi inte tyckt så, hade vi inte valt att arbeta som lärare. Men är det verkligen detta vi kommunicerar till eleverna? Jag har en känsla av att massor av lärare ganska ofta, kanske utan att tänka på det, signalerar det rakt motsatta och när vi gör det är vi direkt medskyldiga till de fallande kunskapsresultaten. Därför har jag sex principer som jag försöker följa, för att ge eleverna bilden av att det vi gör i skolan är viktigt och att det lönar sig att anstränga sig: Stå upp för lärarrollen! Jag är lärare för att det är ett viktigt uppdrag. 2. Jag förväntar mig att eleverna gör sitt bästa under lektionerna. 3. När eleven har lämnat in en uppgift har jag världens chans att visa eleven att den uppgiften betyder något. 4. Den här principen är jag dålig på att efterleva, men när en produkt åker upp på klassrumsväggen är det skarpt läge för eleven. 5. Jag är också mitt ämne. 6. BFL är bra till mycket.
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Mitt språkutvecklande klassrum Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper