Bättre lärare med kollegialt samarbete

I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. – Min studie visar att handledning gör att pedagogiken blev bättre och att lärarna utvecklades mycket under den tid jag följde dem. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning. – Ganska snart upptäckte de att det här är ett bra sätt att jobba på. – Enskilda lärare blev emellanåt hårt ifrågasatta.

Kollegialt lärande Skolverket (2012) har gjort en kartläggning kring centrala aspekter med avseende på effektiv kompetensutveckling. Det en genomgång av svensk och internationell forskning samt utvärderingar kring vilka kompetensutvecklingar som är framgångsrika. En slutsats som kan dras utifrån rapporten är att det råder samstämmighet kring värdet i att arbeta med kompetensutvecklingsinsatser som bygger på kollegial samverkan inom ramen för den reguljära verksamheten. De förutsättningar som återkommer är att insatserna ska vara centralt understödda, systematiska och helst ledda av någon utifrån. Enligt Lars-Åke Bäckman (2012) rekommenderar inte Skolverket någon speciell metod. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper, ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter, i den dagliga praktiken. Enligt Eva Minten (2012) är kollegialt lärande är egentligen inget nytt. Länkar

Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Syftet är att öka förutsättningarna för ett välgrundat politiskt beslutsfattande. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. John Miller

BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp