Bedömer du likvärdigt? Ett självtest! Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. a) Ja, det är självklart. b) Javisstja! c) Nej, det är inte mitt jobb. 2. a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder. c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra. 3. a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet. c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt. 4. a) Ja, de får reflektera och diskutera i par eller små grupper och dokumentera diskussionen i delat dokument eller i Todaysmeet. 5. c) Nej, det skulle vara att curla. 6. 7.
Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
How to start a TED-Ed Club A step-by-step guide for starting a TED-Ed Club at your local school or community organization. Step 1 Watch this short video about starting a TED-Ed Club. If you’re interested, share it with friends, students and teachers that might help you start a club. Step 2 Tell us why you’re excited to start a TED-Ed Club by completing this application. Step 3 Talk to TED-Ed. After your application has been processed, you’ll receive additional information and a request to join a video call. Step 4 Read TED-Ed Club materials. The book outlines thirteen suggested meetings, each designed to prepare your club members for delivering their first TED-style talk. Step 5 Meet! Have a question about TED-Ed Clubs?
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Nyskapande skolteknik hindras av PUL Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller Men i dag är det alltså osäkert om man har rätt att bedriva den här typen av undervisning. Lagen måste anpassas Integritet är en viktig fråga.
25 Reading Strategies That Work In Every Content Area 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. To the above list, we’d add:
Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?
Vad påverkar läsförståelsen hos yngre barn? Mina senaste inlägg har kretsat kring lässtrategier och läsfärdighet ur olika aspekter. Vi vet sedan tidigare att förskolebarns förståelse av berättelser har ett starkt samband med deras: OrdförrådFörmåga att göra inferenserArbetsminne I en artikel i Reading Research Quarterly (Vol. 49, nr 2, april/maj/juni 2014) presenteras en studie med rubriken ”The Role of Comprehension Monitoring, Theory of Mind, and Vocabulary Depth in Predicting Story Comprehension and Recall of Kindergarten Children” av Strasser och del Rio. Det visade sig dels att effekterna av ordförrådets bredd påverkas av dess djup, dels att arbetsminnet delvis förmedlas av förmågan till självövervakning (selfmonitoring) och att göra inferenser. Förmågan att göra inferenser styr förståelsen. Att använda bilder för att både träna barn att göra inferenser och bedöma hur de gör sådana är mycket användbart. Känner du igen strategierna?
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
lararmalin