How Parents Can Use Pinterest To Keep Kids Learning Over the Summer It’s summer time, kids are out of school, and parents are likely looking for ways to keep them busy. It would be nice if they were learning too, no? One fantastic resource for parents is Pinterest expert Melissa Taylor, who curates educational content there for her Imagination Soup blog readers on her Pinterest page. Taylor lives in Denver, Colo., and is a mom of two. She has more than 1 million Pinterest followers and wrote the book “Pinterest Savvy.” “Pinterest is the best one-stop-shopping experience for kids activities and learning,” Taylor told SocialTimes. Taylor has several pin boards that are specifically dedicated to summer learning and summer activities with kids: Summer Learning Fun and Summer Activities With Kids. Taylor also has these pin boards focused on preschoolers: ECE and Preschool Learning for Kids, Reading Activities and Strategies for Kids, and Kids Play Outside and Learn. Here we go: Toddler and Pre-K: Toddler Education Ideas Teach Preschool for Your Pre-K Child Reading
Barn gör rätt om de kan I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. – Handledning är nödvändig.
Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Minska mängden intryck, öka strukturen och minska stressen i klassrummet.Liten insats, stor skillnad Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser. Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till. Ska vi utgå från att särskilt stöd behövs till så många? Struktur, förutsägbarhet och ”less is more” är ett bra sätt att göra livet hanterbart för många barn och unga, inklusive de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på köpet får alla som är lite omogna, okoncentrerade eller oroliga det mycket enklare och alla barn drar nytta av det. Ordning och reda - I klassrummet kan vi lägga undan det som inte måste vara framme. Tydlig, aktuell och relevant information - Lappar behövs inte bara på skåp och hyllor. Inte bara muntligt en gång - Det finns roliga små manicker man kan läsa in ett meddelande på, sen bara trycka på den, så läser den upp det t.ex dagens rastkompis, dagens mat, kom ihåg till i morgon. Tydliga instruktioner - Varför ska den här uppgiften göras.
Medkänsla i ledarskapet lönar sig – mer än du tror Det är lönsamt att vara snäll som chef. Både välbefinnandet och effektiviteten ökar. Det menar forskaren Daniel E Martin, professor på Stanfords center för altruism och medkänsla, och som just nu reser världen över och föreläser om ”compassion leadership”. Det är en ständig stress att flyga för Ryanair och det finns en skrämselkultur inom bolaget. Det får massor med effekter, bland annat att man inte sjukskriver sig när man är sjuk eftersom man dels inte får lön, dels riskerar att få sparken om man är sjuk mer än någon enstaka gång.” Så sa en anonym pilot till tidningen Södermanlands nyheter i augusti i år. Flygbolagets vd Michael O’Leary gick i taket och bolagets kommunikationschef hotade med att stämma tidningen. Forskaren Daniel E Martin, som studerar hur medkänsla kan göra organisationer mer produktiva och välfungerande, menar att det är dags för chefer att tänka om. Men är inte detta en självklarhet? Nej, inte alltid inom näringslivet. Men vad är då medkänsla? Men hur gör man? 1. 2.
Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild. Idén med att ha lärare anställda är att de skall undervisa, men denna aktivitet har blivit till en av många andra. Inom organisationsteorin har de senaste årens utveckling inom läraryrket ett väletablerat namn: avprofessionalisering. När nu ropen skalla efter ordning och reda i skolan är lösningen att lärarna måste återvinna sin förlorade auktoritet.
Tydlighet viktigare än fruktkorg Lean eller inte lean – är det frågan? Inte när det gäller medarbetarnas välbefinnande, enligt Cathrine Reineholm, folkhälsovetare vid Linköpings universitet. Hennes forskning visar att själva organisationsformen inte har någon betydelse för de anställdas hälsa. Det viktiga är att organisationen är tydlig och att mål och förväntningar är klara. – Det viktiga är att formen man valt genomförs fullt ut i hela organisationen, säger Cathrine Reineholm. Det är framför allt tre faktorer som spelar roll för hur vi mår på jobbet: kontroll, autonomi och variation. – Jag måste veta vad som förväntas av mig. Även sociala relationer har stor betydelse för hälsan på jobbet. – Klistret mellan människor är viktigare än många tror. Att allt mer arbete sker i projektgrupper ställer nya krav. – Risken för missförstånd i gruppen minskar och man undviker mycket onödiga konflikter när alla vet vilken roll gruppen har och vad som ska göras.
Planeringen gör jag till undervisning Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete. Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Att planera tillsammans med eleverna är att vara nära eleverna. Malin
Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan Hur kan ny kunskap fångas upp, anpassas och integreras i skolan? Det har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen studerat. Resultaten i rapporten presenteras idag vid en öppen utfrågning i riksdagshuset. På uppdrag av utbildningsutskottet har utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagsförvaltningen genomfört studien ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”. Rapporten handlar om hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Istället för att fokusera på vad som inte fungerar bra har rapportens författare valt att finna faktorer som underlättar kunskapsimplementering. – Målet med rapporten har varit att lyfta fram olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man bygger upp en organisation som på ett effektivt sätt kan ta till sig ny kunskap, säger han. Några av rapportens slutsatser är att kunskapsimplementering är något som aldrig kan förenklas till att handla om att övertyga människor om vad som är rätt.
Tips på lek och rörelselänkar - Skolwebbplats www.lekarkivet.seEn hemsida av Mikael Andersson där inte mindre en 380 lekar finns samlade. Ett hjälpmedel i jakten på bra aktiviteter. Bra att det finns snabbsökning på olika typer av lekar. Själv gillar jag "Top 10-lekar" som finns på första sidan. www.skolidrott.seSkolidrottsförbundets hemsida. Mycket smått och gott. www.oru.se/NCFF Örebros universitet och NCFF:s hemsida. Här finns det mycket! www.rf.se Riksidrottsförbundets hemsida. Allt inom idrott och rörelse. www.lektion.selektion.se är en idébank med lektionstips av lärare för lärare. www.aktivitetsbanken.seSvenska Scoutförbundets aktivitetsbank. Ett otroligt bra hjälpmedel som har det mesta.
”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola” Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge. Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. I svenska, engelska, matematik, NO och SO har ett stort antal delprov fått vårterminen att i det närmsta vara helt upphackad. Till vilken nytta, kan man fråga sig. Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet. Så vad föreslår vi att Skolverket borde göra?
Bonus Copyright: Kopieringsregler för grund- och gymnasieskolan fr.o.m. 2014 Kopieringsreglerna omfattar även: Förskola Förskoleklass Komvux Påbyggnadsutbildning SFI Yh-utbildning Särskola Uppdragsutbildning Landstingskommunal folkhögskola Vem som får kopiera Lärare och elever Lärare och elever får kopiera. Vad som får kopieras Svenska och utländska verk Lärare och elever får kopiera texter, bilder och noter ur offentliggjorda svenska och utländska verk, exempelvis från svenska och utländska böcker, läromedel, dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter, digitala publikationer, webbsajter med mera. Inte ljud och rörlig bild Avtalet ger inte rätt att kopiera (spela in, ladda ner etc.) rörlig bild och inspelade verk, exempelvis radio-/TV-program, klipp från YouTube, film, ljudfiler, inspelad musik, datorspel och datorprogram. Hur man får kopiera Kopiera digitalt och analogt Lärare och elever får kopiera verk digitalt och analogt och använda materialet för undervisning. Hur man får dela Hur mycket som får kopieras och delas Hur kopiorna får användas
"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. Beror alltså våra disciplinproblem på att svenska lärare är mer benägna till aggressivitet och bestraffningar än lärare i andra länder?