En läsande klass Anne-Marie Körlings brev på arabiska اولياء الامور الافاضل ان تستطيع القراءه هي مغامره عندما يتمكن الطفل من القراءه سيستمر تطور القراءه لديه ويتعمق فهمه نحن نستمر في تعلم القراءه طوال الحياة نحن نقرا الصحف اليوميه والمعلومات في وكالة الضرائب وعلى جهاز الحاسوب مما يجعلنا نوقع العقود نحن غير متعلمين تعليما كاملا عوالم النصوص الجديده في انفتاح دائم وفي كل وقت كل نص يعلمنا القراءه وكيفية فهم القراءه المدرسه لديها دورا مهما جدا في تعليم التلاميذ القراءه والكتابه والتحدث والاستماع كل شئ للتلميذ طفلك يتعلم القراءه ويطالب بالمزيد في عالم ملئ بالنصوص والاعلانات والقراءه الليليه والكتب في المدرسه سيتعلم التلميذ المفردات الخاصه به ويتعرف على كلمات جديده من اجل الحصول على المفردات وفهم المعاني وقراءة ما بين الاسطر للتعبير عن الاراء الخاصه به وشعوره بالمشاركه والانتماء القراءه وقراءة مابين السطور وفهم المرسل والفكر الناقد وتجربة كيفية القراءه يوسع التعلم والاحساس بالمشاركه وفهم النصوص هو ضمن الديمقراطيه ماذا يعني دوركم في تطوير اللغه كلماتي هنا تمتد من خارج الورقه للوصول الى الامام ستوكهولم ايلول 2013 Översatt av Eman Hassan, arabiskalärare
”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Alla som i dag har kontakt med skolungdomar kan se att mycket är annorlunda. Den digitala kulturen innehåller självfallet en hel del läsning.
Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis. I er studie har ni tittat på 1 000 barn mellan fem och tio år i USA, samt svenska och norska barn i åldern fem till femton år. Vad behöver förändras för att de här barnen ska få bättre hjälp? Har du något mer tips på vad man konkret ska hålla utkik efter?
Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier. Lässtrategier ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”. ” Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.
Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok". Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. - Heder av Jens Lapidus - Början av Gun-Britt Sundström - Shuno av Dogge Doggelito - Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist - Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri - Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. Efter detta valde vi att läsa novellerna högt för grupperna. Därefter var det dags för de första grupperna att ha sina samtal. 1.
sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå I skolan: * Vi lyssnar på låten och läser texten tillsammans. * Enskilt (10 min) – skriv ner dina tankar kring begreppet demokrati. * Basgrupp - läs upp era tankar för varandra. I basgruppen diskutera och skriv ner era tankar kring följande frågor (alla antecknar): 1. demokratiårsranson (ranson)lärdprofitstrategilikgiltighetmaktelitockuperakulissscenografi 2. 3. ”Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti. 4. * Helklass - Delge era tankar för hela klassen. Under dessa uppgifter övar du på begreppsförmågan, kommunikativa förmågan, analysförmågan och informationshanteringsförmågan
Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. När vi har arbetat oss igenom alla strategier grundligt är det dags att applicera vår kunskap på olika typer av texter. Marie och Elisabeth
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. En strategi är inte en egen, fristående färdighet utan motsvarar oftast en rad aktiviteter som tillsammans och samtidigt möjliggör, stöder och underlättar läsförståelsen. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
Bokslukarsällskapet LYSSNA IKAPPVarje program har också en egen sida. Där kan du lyssna på programmet, läsa mer om boken eller författaren och få tips på liknande böcker. Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Bokslukarsällskapets femte program, Syskonen Tilly - Bibliotekskuppen: Bokslukarsällskapets sjätte program, Två städer:
PP-vägg påbörjad om läsförståelse. Elevinflytande väntar… | Malins PPlugg Då har vi dragit igång den pedagogiska planeringen kring läsförståelse och läsfixarna. Vi startar med att prata om varför man ska kunna ”läsförståelse”. Varför är det bra att förstå vad man läser? Vi pratar om vad det verkligen står i LGR11. Nu är det dags för eleverna att vara med och bestämma! Sen gäller det att använda PP:n i starten och i slutet på varje lässtrategi-lektion. När vi jobbat en tid kring målen är det dags för självbedömning antingen i matrisen på infomentor eller i vår Målbok. Kanske kan man använda den här som bedömning i slutändan i samband med infomentor-matrisen kanske. Men så här blev min matris: