En läsande klass Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.
”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Alla som i dag har kontakt med skolungdomar kan se att mycket är annorlunda. Den digitala kulturen innehåller självfallet en hel del läsning.
sv 2 - tema: utvandrarna Expertläsare/Stjärnläsare och Gemensam läsning/Enskild läsning Barbro Westlund menar att en expertläsare ofta omedvetet växlar mellan olika strategier och väljer strategi beroende på läsningens syfte och texttyp. Att använda lässtrategier innebär att få mentala verktyg för att förstå en text. Syftet med undervisning i lässtrategier är att utveckla eleverna till ”Expertläsare”. För att göra det behöver vi ge dem olika strategier – verktyg för att lyckas. Precis som snickaren förstår att han behöver olika verktyg för olika syften använder den gode läsaren olika lässtrategier. Lässtrategier ska vara så förankrade hos eleverna att de kan plocka fram dem närsomhelst de kommer i kontakt med olika texter oavsett genre. I En Läsande klass har vi använt ett annat begrepp för denna expertläsare, nämligen ”stjärnläsare”. ” Stjärnläsare” blir man alltså inte då man behärskar ett givet antal strategier utan när man låter lässtrategierna samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse.
Personligt meddelande Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag. Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil. Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum.
sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå I skolan: * Vi lyssnar på låten och läser texten tillsammans. * Enskilt (10 min) – skriv ner dina tankar kring begreppet demokrati. * Basgrupp - läs upp era tankar för varandra. I basgruppen diskutera och skriv ner era tankar kring följande frågor (alla antecknar): 1. demokratiårsranson (ranson)lärdprofitstrategilikgiltighetmaktelitockuperakulissscenografi 2. 3. ”Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti. 4. * Helklass - Delge era tankar för hela klassen. Under dessa uppgifter övar du på begreppsförmågan, kommunikativa förmågan, analysförmågan och informationshanteringsförmågan
Människan kan inte fly ut i rymden | Katrine Marçal Mänskligheten föddes på jorden. Men det var aldrig meningen att vi skulle dö här” säger Matthew McConaugheys astronaut innan han lämnar sin familj i det lilla huset omgärdat av döende majsfält, och dammstormar för att försöka hitta mänskligheten ett nytt hem. I rymden. Christopher Nolans storfilm ”Interstellar” följer sin hjälte genom tid, djup, rum och oändlighet. Där ett ögonblick i ett lager av medvetandet kan sträcka ut sig över decennier i ett annat. Allt beror på var du är. På många sätt är det en film om föräldraskap. Själva intrigen i ”Interstellar” är uppbyggd runt den mer politiska frågan: Är jorden vår vagga och vår grav? Eller har vi ett annat öde? I onsdags, några minuter efter klockan 17 svensk tid, lyckades en robot från den europeiska rymdorganisationen ESA:s sond Rosetta landa på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Ingen har lyckats med något liknande tidigare och kometer bär sannolikt på många nycklar till vilka vi är. I ”Interstellar” har mänskligheten emellertid gett upp.
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. En strategi är inte en egen, fristående färdighet utan motsvarar oftast en rad aktiviteter som tillsammans och samtidigt möjliggör, stöder och underlättar läsförståelsen. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
Dawit, min bror I dag fyller den svenske journalisten Dawit Isaak 50 år. En fjärdedel av sitt liv, 13 år och 34 dagar, har han tillbringat i fängelse i Eritrea. Här skriver Esayas Isaak en födelsedagshälsning till sin storebror. 2001 har blivit 2014. Jag har själv egna barn nu, två döttrar som är sex och två år gamla. Annars är det mycket som har förändrats här hemma. Det är många som undrar hur du mår. Vår mamma sa alltid: ”Varför har de tagit min son ifrån mig?” Nu skall jag på gymnastik med min dotter och utvecklingssamtal efter det.
PP-vägg påbörjad om läsförståelse. Elevinflytande väntar… | Malins PPlugg Då har vi dragit igång den pedagogiska planeringen kring läsförståelse och läsfixarna. Vi startar med att prata om varför man ska kunna ”läsförståelse”. Varför är det bra att förstå vad man läser? Vi pratar om vad det verkligen står i LGR11. Nu är det dags för eleverna att vara med och bestämma! Sen gäller det att använda PP:n i starten och i slutet på varje lässtrategi-lektion. När vi jobbat en tid kring målen är det dags för självbedömning antingen i matrisen på infomentor eller i vår Målbok. Kanske kan man använda den här som bedömning i slutändan i samband med infomentor-matrisen kanske. Men så här blev min matris: