Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Språkutvecklande arbete Läs och Skrivportalen - Välkommen till Läslyftet som startar hösten 2015. Läslyftet som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet riktar sig till lärare i alla ämnen. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Greppa språket - Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket 2011) Nästan var femte elev i den svenska skolan har ett annat modersmål än svenska. Skolinspektionens granskning, texter och rekommendationer om Flerspråkiga elever (2010) Flera språk i förskolan - stödmaterialet syftar till att öka förskolepersonalens kunskaper, inspirera och ge vägledning i arbetet med flerspråkighet i förskolan (2013) Nya språket lyfter! Språket på väg - Skolverkets kartläggningsmaterial för dig som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9 och vill kartlägga dina elevers språkutveckling. Språklekar, lek Nationellt centrum för svenska som andraspråkin
Fem_steg_for_planering.pdf check Så var det, det där med språkutveckling | Språkutveckling med Duoab Språkutveckling är ett av modeorden just nu och ju mer språkutvecklande din undervisning är desto bättre för eleverna. Men vad är egentligen språkutvecklande undervisning i praktiken? Jag har den senaste tiden fått flera uppdrag att redogöra för språkutvecklande undervisning. Många är de ord som kopplas ihop med språkutveckling; EPA, startuppgift, begreppsträd, stöttning, stödmallar, etc. För mig är en startuppgift en uppgift där eleverna får värma upp inför lektionens arbete. Hur ska man tänka då? Höga förväntningar Utmanade undervisning Struktur och tydlighet Skapa motivation hos eleven Integrera lärandet i ett större sammanhang Skapa möjlighet för interaktion Men det viktigaste i det språkutvecklande arbetet är ändå, enligt mig, elevens aktivitet. ”Språkutvecklingen är en livslång process som börjar före födseln. Det är det det handlar om; att få språket att växa och utvecklas. Det är inte en fråga längre om vi ska arbeta språkutvecklande eller inte.
Mitt språkutvecklande klassrum: Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes
Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor. Skolverket har också tagit fram en checklista som kan vara användbar: Checklista för språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa checklistor är bra att utgå ifrån när man vill planera sin undervisning att bli mer språkutvecklande men vi kan aldrig komma ifrån att språkutvecklande undervisning är en komplex process med många viktiga beståndsdelar som behöver samspela när det gäller språkutvecklande undervisning.
Språk i alla ämnen Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning Att undervisa med ett språkutvecklande fokus i alla ämnen ger fler elever möjlighet att lyckas i skolan. En språkinriktad undervisning som utgår från elevernas förförståelse gynnar alla elever, men särskilt de med svenska som andraspråk och elever från hem utan studietradition. Boken Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen presenterar en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Boken innehåller konkreta exempel med elevuppgifter från såväl enstaka lektioner som ämnesövergripande temaarbeten ur författarens egen undervisningsvardag. Språk i alla ämnen bygger på författaren Hanna Stehagens erfarenheter av att undervisa på gymnasium och grundskola där hon möter många elever med annat modersmål än svenska och elever i behov av särskilt stöd. Läs mer om Samlad kunskap för skolan
Att ställa frågor till text På en lektion idag arbetade jag och mina 19 elever med att formulera frågor till texterna som några av dem själva skrivit. Eleverna läste upp sina faktatexter om djur för de andra och vi stannade upp efter varje stycke för att samla tankarna och formulera frågor. Frågorna sorterade vi efterhand in under någon av tre rubriker: – Frågor på raden, t ex ”Var lever hyenan?” ”Vad är ett däggdjur?” Mina nyanlända elever hängde med fantastiskt väl på detta, förstod skillnaden på frågenivåerna och svarade efter bästa förmåga. Mina ”gamla” sva-elever i åk 2 var också fantastiskt duktiga och visade att de verkligen lärt sig mycket under arbetsområdet ”Att skriva en faktatext om djur”.
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Återberättande text | Språkutveckling – ASL Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand. 1:1 Kunskap om ämnesområdet Vad är en återberättande text? 2. Här är uppgiften ”dina, mina ord”: minadinaord 3.
Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper