Vad är det flippade klassrummet? Det flippade klassrummet ("the flipped classroom") innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete.Professor Eric Mazur började använda instruktionsfilm när han undervisade på Harvard under 1990-talet. År 2004 startade Khan Academy och arbetssättet blev tillgängligare även för ”secondary education” (gymnasiet) i USA. Andra som har arbetat länge med det flippade klassrummet är Jonathan Bergmann och Aaron Sams. Det finns mycket diskussion kring det flippade klassrummet. Många fördelar lyfts fram, bland annat att eleverna får möjlighet att lära sig i sin egen takt, de har hela tiden tillgång till genomgångar (vilket ger möjlighet att upprepa en föreläsning så ofta de vill) och tid för verkligt arbete i klassrummet. Ett bra flippat klassrummet är inte så enkelt som man kanske tror.
Hur kan man synliggöra förmågorna? | TheBig6 | #visombärenförmåga Ja, den frågan möter jag ofta. Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Den här sammanställningen ”The Big 5” har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5”. Jag vill att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och känna att de har möjlighet att göra sitt bästa. Men, hur synliggör man förmågorna då? Jag tror att man ska börja redan i förskoleklass. Jag har många gånger liknat förmågorna vid ett tåg ”Ett tåg lastat med förmågor…”. Svaret på frågan blir: 1. /Lotta
Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling. Vad är målet? Det har arbetssättet är väldigt konkret för eleverna. Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.
Förmågor Efter att ha skrivit om mina förmågetrappor, som jag använt tidigare med mina elever, på Instagram var det fler som ville ta del av dem. För att få alla, hittills delade, på samma ställe har jag nu lagt dem i detta inlägg. Klicka på bilden så får du upp dem i pdf. Om du vill veta mer om hur jag startade med mina elever för sex år sedan hittar du det vi jobbat med här (Där hittar du även samma trappor som i detta inlägg men då ligger de en och en). Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner.
Digital i skolan Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Den lärande hjärnan | Fröken Ann Detta är en del i en bloggserie där jag kommer att dela med mig av anteckningar och tankar från föreläsningar under BETT-veckan i London 2015. Här läser ni mina anteckningar från Torkel Klingbergs föreläsning ”Den lärande hjärnan”. Fem tips till lärare från Torkel Klingberg: Optimera undervisning för barn med lågt arbetsminne.Identifiera barn i riskzonen tidigt – ge sedan vetenskapligt utvärderad intervention. Det är viktigt att göra detta då dålig prestation kan leda till negativa förväntningar som kan leda till dålig prestation. Det skapar dåliga cykler! Klingberg om lärandet och framtiden: Utbildning kan göra hela skillnaden.Vi har knappt börjat, så lite vet vi om vår hjärna! Barn med nedsatt arbetsminne har svårt: att komma ihåg instruktioneratt behålla koncentrationen på en uppgiftmed matte och läsförståelse Tonåringar drivs mycket av oproportionerliga belöningar oavsett risker pga mognadsprocess i hjärnan.
Furutorp goes digital Att ge feedback till elever Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på. Det kan vara en matris eller i punktform det som undervisningen kommer behandla. Om eleverna har haft en skrivuppgift med att skriva och utveckla ett resonemang så är det dels det men även andra saker eleverna behöver utveckla jag tittar på, som t ex meningarnas variation och styckeindelning. Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med.