LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang. – Sätt in två ord i en mening – Sätt in tre ord i en mening
BLÄDDRA! BLÄDDRA!: Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?
Läsa för livet! Undervisa för att läsa för livet! Det är allvarligt att inte bli textmedveten och textinkluderad. Fler elever hamnar utanför text och i en farlig marginal där utanförskapet ökar för varje år i skolan. Texterna blir svårare, mer komplicerade med ökad textmassa och fina trådar av hänvisningar till andra texter och … kan man inte är det ett utanförskap som gör ont i själen. Skolan ska vara generös tänker jag alltid. Textbegreppet i kursplanerna är stort. Jag tänker på hur jag utvecklade mina textlektioner. Så här gjorde jag: * Jag högläste ett kort stycke ur skönlitterära böcker vid varje lektionsstart. * Jag högläste varje dag en bok. * Eleverna får ha en samtalspartner och en diskussionspartner. * Jag tillät alltid spontana textdiskussioner och lärde eleverna att föra dem utan att störa läsande eller arbetande elever som satt med andra dilemman. * Eleverna fick olika uppdrag att lyfta fram meningar ur sina böcker och dela dem med resten av klassen. * I min undervisning hade jag dagligen en text som eleverna skulle läsa.
Kreativt skrivande: 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför: I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder Sekvensbilder används flitigt i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Sedan jobbar eleverna enskilt genom att: Relaterade I "Alla inlägg"
Snacka med Kenta… på riktigt! Eleverna ska träffa valfri karaktär ”på riktigt” vid två tillfällen. De väljer vilken karaktär och vilket tillfälle i boken. Gör gärna en egen och visa både hur bilden och texten kan konstrueras. Visa till exempel hur eleverna kan kombinera berättande text med dialoger. Nästa steg blir att skriva en gemensam text tillsammans med eleverna (då kan du välja en situation ur en annan bok som är bekant för eleverna så att du inte ”tar” någons tänkta situation). Eleven väljer ett tillfälle ur boken där karaktären har något problem. Bilden är gjord med hjälp av Alfafunktionen i Pages och greenscreenteknik (ta bort bakgrundsfärg och överlappa bilderna). Och apropå bilder tänker en del säkert på upphovsrätten. Arbetsmaterial- Nypon Nypon förlag vill öka möjligheterna att använda lättläst skönlitteratur i undervisningen. Det gör vi genom att komplettera alla våra böcker med arbetsmaterial. Materialet består dels av en handledning med tips och idéer till er pedagoger, dels av lektionsmaterial för eleverna. Elevmaterialen till de nyare svenska böckerna är utformade på lite annorlunda sätt. De består av skrivbara pdf:er. De fungerar både i dator, i surfplatta och i SmartPhones. Arbetsmaterialet är kostnadsfritt och går att skriva ut genom att klicka på länkarna nedan. Arbetsmaterialet hittar du också under fliken Arbetsmaterial vid respektive bok inne i butiken. Finn rätt arbetsmaterial genom att klicka på bokstaven titeln startar med. Lättläst på svenska: Aha - Kropp och hälsa - arbetsmaterial till läraren Aha - Kropp och hälsa - uppgifter till eleven (skrivbara pdf:er) Aha - Liv och miljö - arbetsmaterial till läraren Aha - Liv och miljö - uppgifter till eleven (skrivbara pdf:er) Aldrig förlåt! Aldrig förlåt! Ditt äckel!
Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa!Mitt syfte är att eleverna aktivt och medvetet ska kunna använda strategier när de möter nya texter och förstå varför. I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Att diskutera:
Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning. Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. Tidigare i augusti publicerades en angelägen debattartikel av Barbro Westlund och Gunilla Molloy: ”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” (DN 3/8-2016). Vi kan i debattartikeln även läsa följande: Vill du själv komma igång med att arbeta mer språkutvecklande? Åsa Edenfeldt
Mitt språkutvecklande SO-klassrum: mars 2017 Innan jag nattade min 4-åring igår hade vi läst i drygt 45 minuter. "Bara en bok till", bad hon med den lenaste rösten. Vi hann avklara två Mamma Mu och en Pettson. Med samma lust och engagemang öppnar inte mina elever läroböckerna. Snarare gör de allt de kan för att undvika bokhyllan eller den digitala boken för att istället googla. Under den senaste veckan har jag deltagit i flera diskussioner om läsning och läromedel. Jag har också vid ett flertal tillfällen den senaste tiden fått frågan från föräldrar varför eleverna inte får med sig läroböcker hem. Vilken roll har egentligen läromedel i vår digitala tid? Jag är dock inte läromedelsfri. Jag ser dock inte att grundläromedlet behöver ges i ett exemplar till varje elev, vilket många föräldrar efterfrågar. Jag började inlägget med att jämföra min 4-årings boklust med mina högstadieelevers snarare bokskygghet.
ELSA Sök i ELSA Söktips: Vid sökning på personnamn går det bra att använda såväl rak som inverterad namnform: Elsa Beskow ger samma sökresultat som Beskow Elsa. Systemet gör ingen skillnad på sökning med små eller stora bokstäver. Om man skriver in flera ord i en sökruta uppfattas det av systemet som att samtliga ord skall förekomma. Du kan använda de booleska operatorerna AND, OR och NOT i din söksträng. Frågetecken ?