Ordlista - grammatiska begrepp

Mening En mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Innehållet i meningen måste ha en självständig betydelse. En mening kan bestå av: en huvudsats eller flera samordnade huvudsatser – Maria gråter. – Eric skriver |och| John läser.en huvudsats tillsammans med en eller flera bisatser – Maria gråter |eftersom hon inte lyckades så bra med sin uppsats. – John läser |trots att han är så trött |att han nästan inte kan hålla sina ögon öppna.ett utrop eller en uppmaning – Oj! – Lyssna! Sats En fullständig sats måste innehålla ett subjekt och ett finit verb, t.ex. Bisatser däremot kan inte stå ensamma utan är en del i huvudsatsen: ... eftersom vi inte har tillräckligt med pengar, ... trots att alla ansträngde sig hårt. Ordklasser Adjektiv Ord för egenskap, tillstånd m.m., t.ex. gul, långsam, fantastisk. Adverb Ord för plats, tid, sätt, omständighet, orsak m.m., t.ex. ute, i går, sakta. Interjektioner Känsloord och svarsord, t.ex. nej, fy, usch. Konjunktioner Verb

Lathunden GrammaTiken | Grammatikdagen Låt inte språkpoliserna förtrycka dig när det gäller detaljer i språket. Låt vår egen lathund GrammaTiken vägleda dig genom de vanligaste grammatikfrågorna. Vad är det för skillnad på adjektiv och adverb? Heter det imperfekt eller preteritum? Subjekt och predikat, vad är det? De eller dem? Var eller vart? AIK var arg eller AIK var arga? Före eller innan? Vad är en preposition? Vad är ett pronomen? Ett rädd lejon eller ett rädt lejon? Vad är det för skillnad på adjektiv och adverb? Adjektiven beskriver en sak eller en person, adverben beskriver ett tillstånd eller en handling. Heter det imperfekt eller preteritum? I många andra språk finns det olika former för imperfekt och preteritum för att ange om handlingen är fullbordad eller ofullbordad. Subjekt och predikat, vad är det? Subjekt och predikat är satsdelar, alltså byggstenar i syntaxen. De eller dem? Många tycker att det är svårt att veta när man ska skriva de och när man ska skriva dem. Var eller vart? Före eller innan? Vad är en preposition?

Vad är attribut? | Satsdelar.se Hur använder man dem? "Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord. Det var en liten, söt flicka! Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen. Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel. Attributen står för det mesta tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv. I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Attribut som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas prepositionsattribut. Pär renoverade köksbordet av trä. Övningsuppgift Skriv ner vad ett attribut är för något. Vilka ord kan vara attribut? Från nedanstående ordklasser och artiklar kan vi hämta ord, när vi vill bilda ett attribut till huvudordet i satsdelarna. Substantiv Exempel: Hälsa artigt på doktor Hansson. Adjektiv

Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). – utgående från en egen text. Tidsåtgång

Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt "Det här arbetsområdet har verkligen förändrat min syn på grammatiken. Från att vara något nödvändigt ont som man inte har någon större nytta av (vad hjälper det att jag vet att det ordet är ett substantiv eller ett adjektiv) till något som man kan använda till att verkligen förbättra sitt skrivande. Om jag hade ändrat på de saker som jag skrivit att jag borde förbättra i min rapport så hade den garanterat blivit mycket bättre och nu kan jag arbeta så med framtida texter vilket borde göra mig till en betydligt bättre skribent. Så här skrev en av mina elever i Svenska 2 i avslutningen på en grammatikrapport som utgjorde slutuppgift för momentet i kursen. Katarina utgår i sin undervisning ifrån en måltext som hon sammanfattat utifrån en text om typiska drag i formellt språk som finns i rättningshäftet av nationella provet i Svenska 3. Jag följde delar av Katarinas planering. Att flippa klassrummet passade väldigt bra för grammatikundervisningen insåg jag snabbt.

Naturvetare löser grammatikproblem I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Innan övningen hade vi mer eller mindre räknat ut elever som har en god skrivförmåga. Slutligen.