05.html (Historietter) Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk. Häradshövding Richardt hade en stor päls. Det hörde för övrigt nästan till hans ämbetsåligganden, ty han var verkställande direktör i ett alldeles nytt bolag. - Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. - Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor. - Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck. - Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. - Tack, sade doktor Henck. Och efter att ha lånat de hundra kronor han behövde, tillade han: - Välkommen till middagen alltså. Richardt var ungkarl och brukade tillbringa julaftonen hos Hencks. - Nej, svarade Henck.
Ett brev hem - om emigranter och immigranter - Annika Sjödahl Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. AMERIKABREVEN som utgångspunkt SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang vad handlar de om?
Ordbok på "kidish" ska hjälpa mot näthat | Dagens Media Vet du vad keroo, kickad eller korekahpe betyder? Nu fortsätter den den prisbelönta kampanjen #snackaomhat. Garbergs Malmö tog 2016 fram kampanjen #snackaomhat där man som föräldrer kunde anmäla sig för att ta emot näthat i en vecka. Det kanske låter konstigt. Men eftersom 30 procent av skoleleverna upplevt kränkningar på mobilen och på nätet ville Landskrona stad ge föräldrarna en inblick i hur snacket går mellan barn och unga på internet. På branschorganisationen Spinns gala tog kampanjen guld i kategorin Årets samhällsinformationskampanj. Nu fortsätter kampanjen med ordboken "Kidish". – Med #snackaomhat ville vi uppmärksamma målgruppen föräldrar på problematiken med näthat. Boken innehåller 400 ord, uttryck, förkortningar och emojis som används i dagligt tal mellan unga på nätet. – Det finns ett stort behov av en ordbok i ”kidish”, alltså barns och ungdomars egna språk. Bakom initiativet står Gruppen mot näthat och kränkningar i Landskrona.
Att arbeta med noveller Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Novellrecept texten är kortkoncentrerad till en händelse med tillbakablickar för perspektivfå personerskrivs ofta i tredje-personkortfattad beskriven miljöutspelas under kort tidparallellhandling förekommer oftainre monolog är vanligthandlingen börjar ofta mitt i handligen – in medias resslutet innehåller en knorr eller poäng En snap-shot novell är Dublinbor av James Joyce.
Argumentera Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord This entry was posted in Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Inkludering, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Värdegrunden and tagged involvera i språket, Körlings språkberikarlektioner, litteraturen i undervisningen, Pippi Långstrump, språkberikarlektioner, språket i undervisningen.
Novell av Jonas Hassen Khemiri: Standardlängden av ett mirakel …’Reuterswärd’ kommer från en kund som brukar lämna in sina kostymer hos oss, han spelar handboll, har tre barn och är släkt med en bergsklättrare som dog på Mount Everest, släktingen alltså, kunden mår bra, han kom förbi i förra veckan för att plocka upp sin tvätt…” det låter kanske konstigt men plötsligt var det som att allt som var jag, jeansen och luvtröjan och ärret och händerna blev en del av något annat, som om jag var något mer än den jag var, ungefär på samma sätt som när jag skrev ”Anders Reuterswärd” på ansökan…” på parkeringen skulle ni kunna visa SECRET LIFE som består av en gigantiskt stor rysk docka, och när jag säger gigantisk så menar jag gigantisk, alltså typ tio meter stor, den behöver minst fyra parkeringsplatser för att stå stadigt och det är viktigt att den är bra gjord och verkligen ser ut som dom där ryska dockorna som finns i leksaksstorlek…”
Självklart ska ungarna ha mobiler i skolan Publicerad: 18 januari, 2016 Det finns de som tycker att man ska ta ifrån elever både mobiltelefoner och datorer i samma stund som de sätter foten i skolan och lektionen börjar. Det tycker inte jag. Jag tycker att man redan i tidig ålder ska vänja sig vid både mobiler, surfplattor och datorer. I skolan handlar det om att lära sig hur det framtida samhället kommer att fungera. Det är lätt – som vissa debattörer gör – att beskriva mobilen eller datorn som konsumtion och spel till ingen nytta. Mobilen är ett utmärkt verktyg där man hittar snabbfakta. För ungdomarna handlar det också att lära sig koncentration och fokus. Ämnet med mobiltelefoner i skolan är dock inte helt enkelt. Att behärska tekniken kommer att bli livsviktigt för nästa generation.
Annika Sjödahl - ämnesspanare I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Hitta efterfrågad infoDra enkla slutsatserSammanföra och tolka information och idéer samt reflekteraGranska och värdera innehåll, språk och textuella drag Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Bedömning När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla.
Svenskanoveller Wiki Stina Oscarson: Pojken säger att det är svårare att döda någon som har ett namn Krönika. Det här är ingen vanlig krönika, snarare nio bilder från dagens Sverige: Stockholm, Öland, Uppsala. Vad har blommorna på landet gemensamt med kvinnan från Rumänien som spelar dragspel? I Bergianska trädgården går en pappa med sin son. Han pekar på alla skyltar och läser högt. Pojken är måttligt road och precis efter en vit akleja frågar han: ”Varför ska man veta vad alla blommor heter?” ”För att det är svårare att döda nån som har ett namn”, säger pojken. ”Just så”, säger pappan och så går de vidare. I byarna på norra Öland har den ljumma vintern skapat en fullkomlig explosion av orkidéer. På väg hem från Öland tittar jag ut genom fönstret på bussen och ser de stora ängarna och tänker på alla de blommor jag inte kan namnet på och därför inte skulle märka om de inte fanns här nästa sommar. Jag kommer att tänka på de två veckor jag gick på gymnasiets naturvetenskapliga linje innan jag hoppade av. Vid centralstationen i Uppsala sitter en kvinna och spelar dragspel och sjunger.