background preloader

”Sakprosa lika viktig som sagor”

”Sakprosa lika viktig som sagor”
Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. Related:  Språk-, läs- och skrivutvecklingTexter och boktips för högläsningLäsning

check Uppdrag under ytan Bild: Viktor Gårdsäter.En pojke råkar i bråk varje rast och lärarna bestämmer därför att han ska vara inne. Han förstår ingenting, han älskar ju att vara ute. En flicka får en resursperson som kvickt tar henne ur klassrummet när humöret börjar barka åt fel håll. Men flickans humör går då sällan att vända, misslyckandet har redan skett. Situationerna återberättas av Carin Borg-Arvidsson och Karin Hjortsberg, specialpedagoger på Aspergercenter, ett stöd- och kunskapscenter inom Stockholms läns landsting. – Det finns en risk med att lägga på åtgärder direkt, utan att ha förstått själva orsaken till varför det blir som det blir för eleven. Orsaker. Vadå ”tänker på ett annorlunda sätt”? Personer med diagnos inom ast har svårigheter med vad som kallas Theory of Mind – förmågan att sätta sig in i andra människors sätt att tänka och agera. Forskning pekar också på svag centralkoherens, den hjärnfunktion som hjälper oss att sortera intryck och information, och få ihop dem till en helhet.

Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. – Det är tyvärr så många lärare som vittnar om att elever som behöver extra stöd inte får det. Enligt läroplanen för 2011 ska lärarna jobba med lässtrategier för att öka elevernas läsförståelse. – Det visar att statliga satsningar inte matchas från huvudmannens sida. Att få stöd hemifrån i läsandet är viktigt. – Vi måste uppmuntra föräldrar att inte sluta läsa med sina barn. I mars presenterade regeringen ett nytt kunskapsmål för skolan som innebär att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter efter årskurs ett. Är det ett rimligt mål?

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen En uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter fick under sommaren igång en debatt om läsförståelse och inlärning. Läsforskarna Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekade i debattartikeln bland annat på vikten av att alla lärare oavsett ämne borde undervisa i läsförståelse. Barbro Westlund är lektor i didaktik vid Stockholms universitet, lärarutbildare och sedan flera år en av landets mest framstående forskare inom läsforskning. Hennes bok ”Att undervisa i läsförståelse” från 2009 blev för många lärare ett startskott för hur man ser på aktiv läsförståelseundervisning i den svenska skolan. – Att undervisa i ett ämne borde samtidigt innebära att undervisa i hur man läser och skriver i ämnet. Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekar även på skillnaden på läsförmåga och läsförståelse. – Vi behöver därför utveckla mer precisa definitioner för att förtydliga vad vi egentligen menar. Forskning visar att elever läser texter olika, beroende på vilken kontext och ämne texten hämtas från.

"Utan läsning stannar skolan" Barn behöver läsa minst ett par kilometers text innan det börjar flyta ordentligt. Först då har de tränat så mycket att läsandet blir automatiskt, arbetsminnet får vila och barnet kan koncentrera sig helt på innehållet istället för på läsandet. Den ljudande, tragglande vägen dit kan vara lite motig, men väl där öppnar sig en ny värld.– En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Läsning möjliggör inte bara kunskapsinhämtning och utvecklar förmågan att tänka abstrakt, den påverkar också självbilden. Jag har ju inte makt över min dag om jag inte kan läsa ordentligt, säger Martin Ingvar, professor och hjärn- forskare vid Karolinska Institutet. Dessvärre har svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Innan han blev författare på heltid, bland annat till Lasse- Maja-serien, arbetade han som lärare. Och vad borde politikerna göra?

Stjärnenatt | Mirando bokförlag av Jimmy Liao Hennes föräldrar är så upptagna med sitt och i skolan kan vad som helst hända … Flickan längtar efter sin farfar. Men han är mycket sjuk och kommer snart att dö. Mitt i julaftonsnatten ringer telefonen och alla vaknar. ”Om det ändå bara var en mardröm, som gick att vakna upp ur”, tänker flickan. Samma natt börjar snön falla. Flickan ser ut genom fönstret och upptäcker plötsligt en pojke därute, mitt på grannens tak. Några dagar senare börjar pojken från taket i flickans klass. Efteråt är flickan och pojken oskiljaktiga och de bestämmer sig för att rymma. Stjärnenatt är skapad av Jimmy Liao, en flerfaldigt prisbelönt bilderboksberättare från Taiwan. FaktaTitel: Stjärnenatt Författare: Jimmy Liao Översättare: Anna Gustafsson Chen Format: 190 x 260 mm Omfång: 128 sidor Band: Hårdband, trådhäftad inlaga. TVKulturnyheterna/SVT (11/11 2014). ArtiklarIntervju med Jimmy Liao (av Mirando Bok)»Jimmy Liao vill förstå barnen«, intervju avElin Viksten/TT

3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa. 1. 2. Denna metod fungerar också mycket effektivt, när man skall lära sig något utländskt språk och att stava och skriva med det språket Metoden är mycket enkel att lära sig och när man väl har lärt sig den en gång, sitter den i ”ryggmärgen”, som att cykla eller gå. ( Är det till exempel ryska eller grekiska, måste man naturligtvis lära sig det alfabetet först.) 3. Håll till godo och lycka till!

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.

Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.

Asiens barnboksstjärna - Litteratur På tisdag är det dags för Almapriset och världens barnlitteratur får en kort stund i ljuset. Nominerad till priset är Jimmy Liao – en av de starkast lysande stjärnorna på den asiatiska barnbokshimlen. Artikelbilder Den taiwanesiske författaren Jimmy Liao ges för första gången ut på svenska. ”Mina barnböcker är egentligen inte särskilt sorgliga. Men i mina lite längre böcker, för tonåringar och vuxna, finns det nog en melankolisk känsla”.Fotograf: Locus publishing Inte sedan 1950-talet har den översatta barnlitteraturen fått så lite utrymme i den svenska utgivningen, konstaterade Barnboksinstitutet nyligen. Jimmy Liao är närmast kultförklarad i sitt hemland Taiwan och länder som Frankrike, Storbritannien och USA har redan fått upp ögonen för honom. – Jag är glad över intresset från europeiska länder. ”Stjärnenatt”, som nu kommer på svenska, är något annat än de bilderböcker vi är vana vid. – När jag som barn reste på egen hand för första gången var det till en liten by på landet.

EN LÄSANDE KLASS Jenny på Wendes

Related: