Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.
Spökägget Buuu... ibland är det skönt att bli lite skrämd. Speciellt om man fått hicka. Idag var jag på besök inne hos ettorna som arbetat utifrån boken Spökägget av Peggy Andersson under höstterminen. Temat går ut på att det plötsligt dyker upp ett ägg i klassrummet. Ägget ska tas väl om hand och så småningom kläcks det. I ägget kan det vara ett spöke eller någon annan liten figur. I förra året var samtalet en stor del av min undervisning, men jag arbetade inte aktivt med att få in läsfixarna i arbetet. Eftersom ettorna jag hälsade på idag har haft ett spökägg som kläckts, och det har fötts just ett spöke, så passade jag på att läsa boken om Lilla spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg. Vi utgick ifrån spågummans lässtrategi och tittade på framsidan och baksidan av boken och försökte förutspå, tänka ut vad boken skulle handla om. Baksidestexten var spännande, speciellt den lilla texten, som vi absolut inte kunde låta bli att läsa. Detektiver skulle vi vara under tiden jag högläste boken.
Flippa på lågstadiet – när, var hur vi gör! | Lära för livet I går kväll kom två intressanta frågor till mig i Facebook-gruppen flippa klassrummet. Det är inga korta svar på de frågorna så jag svarar med ett blogginlägg i stället. Våra elever ska sluta årskurs 2 nu och jag vill först berätta hur en vanlig vecka ser ut hos oss. På helgen gör vi lärare en gemensam planering för veckan. Vi märker att flera elever går in och tittar på planeringen redan på helgen. Vi mårker att föräldrarna är inne och tittar om vi glömt ta bort någon gammal läxa, det är något som är oklart eller fel. Alla filmer, ljudklipp och instruktioner finns tillgängliga för elever och föräldrar. Nu kommer vi till den stora frågan, ger det någon effekt? Det finns en del till i vårt digitala klassrum, och det är bloggen där vi nästan uteslutande publicerar elevers arbeten, vad och hur vi gjort och vad vi lärt oss. Funkar – Funkar ej – Saknas: Slutsats: Flippa mera.
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Motorisk träning hjälper barn med skolarbetet - Riksidrottsförbundet Kunskaper och erfarenheter från idrotten hjälper barn och ungdomar med funktionshinder att utvecklas motoriskt, känslomässigt och mentalt. – Genom att arbeta med hela människan kan idrottare nå bättre resultat och barn och ungdomar bättre rörelsemönster vilket underlättar för skolarbetet, förklarar Susanne Wolmesjö, lärare idrottsfolkhögskolan Bosön. Uppdaterad: 2015-01-08 13:52 Susanne Wolmesjö har tagit emot och hjälpt idrottare i alla åldrar och på alla nivåer. Genom att lyssna, titta på rörelsemönster och kombinera det med förståelse och kunskap om kroppens motoriska utveckling och reflexer får idrottarna öva för att täppa igen det som saknas. Hennes kunskap och erfarenhet från arbetet inom idrotten har visat sig fungera minst lika bra för att ge barn och unga med olika funktionshinder större möjligheter att använda hela sin potential. – När förälder och barn kommer till mig brukar jag börja fråga vad barnet vill bli bättre på. – Att barnet får sätta målet ger motivation.
10 Free Resources for Flipping Your Classroom Thanks to the folks over at Khan Academy, alternative modes of delivering classroom instruction are all the rage. We’ve got face to face models, labs, rotations, online-only, self-blend, and of course, flipped. While there are numerous ways to implement a flipped classroom, the basic components include some form of prerecorded lectures that are then followed by in-class work. Flipped classrooms are heralded for many reasons. Students who watch lessons at home, then come to class prepared to do creative work. Sounds amazing, right? 10 Resources for Your Flipped Classroom Content Banks: The quickest and easiest way to begin flipping your classroom is to use prerecorded videos that someone else has already made. Crash Course: This series of videos created by Hank and John Green is published by PBS Digital Studios. Eduvision by FlippedLearning Network: The goal of the FlippedLearning Network is to help teachers learn about and implement successful flipped classrooms. In Short
Att ge feedback till elever Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med. När det kommer till meningarnas variation är det lätt att ringa in eller markera de ord som upprepas och låter för lika, samma sak med bindeorden. Jag har också färdiga meningar jag skriver längst ner i texten som en summering av hur det gått. Du uppnår kunskapskravet att binda ihop texterna på ett enkelt sätt/mer utvecklat sätt/välutvecklat sätt. Dessa meningar bli en indikation på bedömningen på uppgiften då de signalerar värdeorden.
Flippade klassrum har både för- och nackdelar Några av skälen som lärarna uppger är: vi får mer tid att använda tillsammans med studenter och elever för att diskutera autentiska frågor. Studenterna involveras mer aktivt i lärandeprocessen och metoden bidrar till reflektion både i och utanför klassrummet. Om någon har missat ett undervisningspass finns det möjlighet att ta igen en del via nätet och studenterna kan i större utsträckning arbeta med utrustning som bara finns tillgängligt i klassrummen. Sist men inte minst – studenterna gillar det! Video, klassrummet och video igen Ett vanligt tillvägagångssätt för lärarna i studien är att de publicerar en introduktionsvideo på YouTube för att presentera ett praktikfall med frågor som ska besvaras innan klassen möts. Mer hemarbete Att flippa undervisningen har både för- och nackdelar. Den första handlar om motstånd hos eleverna till att ägna mer tid åt hemarbete med risk för att de kommer oförberedda till undervisningen. Mer öppna till samarbet Flippa klassrummet en gång till
Nybörjarguide Din nybörjarguide till att flippa klassrummet Vad bra! Du har börjat intressera dig för att flippa klassrummet. Men vad är det egentligen? Jag intervjuades av Ålands Radio när jag var där och föreläste. Här kommer Aaron Sams och Jonathan Bergmanns föreläsning från BETT 2013. Här är ett blogg inlägg som heter The Flipped Classroom Guide for Teachers.Flippat London - del 2 Sen föreslår jag att du gå vidare med att titta igenom en del länkar: Den första är Salman Khans föreläsning på TED från 2011. Så nu har du ett begrepp om vad Flippa klassrummet innebär. Men om du nu står på steget"Hur gör jag det?". Blogga Det finns flera blogghotell, men jag rekommenderar att du använder Blogger, Wordpress eller Moobis. Roliga besöksräknare har du här och i form av en jordglob här. Film Youtube - Hur du skapar ett youtubekonto.Jing - Ett enkelt screencastprogram för dina onlinelektioner där du helt enkelt filmar det som händer på datorskärmen. Och så till sist en nybörjarguide på engelska
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?