Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.
Spökägget Buuu... ibland är det skönt att bli lite skrämd. Speciellt om man fått hicka. Idag var jag på besök inne hos ettorna som arbetat utifrån boken Spökägget av Peggy Andersson under höstterminen. Temat går ut på att det plötsligt dyker upp ett ägg i klassrummet. Ägget ska tas väl om hand och så småningom kläcks det. I ägget kan det vara ett spöke eller någon annan liten figur. I förra året var samtalet en stor del av min undervisning, men jag arbetade inte aktivt med att få in läsfixarna i arbetet. Eftersom ettorna jag hälsade på idag har haft ett spökägg som kläckts, och det har fötts just ett spöke, så passade jag på att läsa boken om Lilla spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg. Vi utgick ifrån spågummans lässtrategi och tittade på framsidan och baksidan av boken och försökte förutspå, tänka ut vad boken skulle handla om. Baksidestexten var spännande, speciellt den lilla texten, som vi absolut inte kunde låta bli att läsa. Detektiver skulle vi vara under tiden jag högläste boken.
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Motorisk träning hjälper barn med skolarbetet - Riksidrottsförbundet Kunskaper och erfarenheter från idrotten hjälper barn och ungdomar med funktionshinder att utvecklas motoriskt, känslomässigt och mentalt. – Genom att arbeta med hela människan kan idrottare nå bättre resultat och barn och ungdomar bättre rörelsemönster vilket underlättar för skolarbetet, förklarar Susanne Wolmesjö, lärare idrottsfolkhögskolan Bosön. Uppdaterad: 2015-01-08 13:52 Susanne Wolmesjö har tagit emot och hjälpt idrottare i alla åldrar och på alla nivåer. Genom att lyssna, titta på rörelsemönster och kombinera det med förståelse och kunskap om kroppens motoriska utveckling och reflexer får idrottarna öva för att täppa igen det som saknas. Hennes kunskap och erfarenhet från arbetet inom idrotten har visat sig fungera minst lika bra för att ge barn och unga med olika funktionshinder större möjligheter att använda hela sin potential. – När förälder och barn kommer till mig brukar jag börja fråga vad barnet vill bli bättre på. – Att barnet får sätta målet ger motivation.
Att ge feedback till elever Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Jag tycker rent formellt att det är lättast att titta på strukturen med stycken, inledning och avslutning av en text så det börjar jag med. När det kommer till meningarnas variation är det lätt att ringa in eller markera de ord som upprepas och låter för lika, samma sak med bindeorden. Jag har också färdiga meningar jag skriver längst ner i texten som en summering av hur det gått. Du uppnår kunskapskravet att binda ihop texterna på ett enkelt sätt/mer utvecklat sätt/välutvecklat sätt. Dessa meningar bli en indikation på bedömningen på uppgiften då de signalerar värdeorden.
Flippade klassrum har både för- och nackdelar Några av skälen som lärarna uppger är: vi får mer tid att använda tillsammans med studenter och elever för att diskutera autentiska frågor. Studenterna involveras mer aktivt i lärandeprocessen och metoden bidrar till reflektion både i och utanför klassrummet. Om någon har missat ett undervisningspass finns det möjlighet att ta igen en del via nätet och studenterna kan i större utsträckning arbeta med utrustning som bara finns tillgängligt i klassrummen. Sist men inte minst – studenterna gillar det! Video, klassrummet och video igen Ett vanligt tillvägagångssätt för lärarna i studien är att de publicerar en introduktionsvideo på YouTube för att presentera ett praktikfall med frågor som ska besvaras innan klassen möts. Mer hemarbete Att flippa undervisningen har både för- och nackdelar. Den första handlar om motstånd hos eleverna till att ägna mer tid åt hemarbete med risk för att de kommer oförberedda till undervisningen. Mer öppna till samarbet Flippa klassrummet en gång till
Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Tusentals lärare har börjat ”greja" efter Micael En mikrolektion, sju till åtta minuter lång om något som påverkat världshistorien. Ett nytt ämne varje dag, Grej of the day, helt enkelt. Och en ledtråd dagen innan för att väcka nyfikenheten och tankeverksamheten. När SvD skrev om läraren Micael Hermansson vid Västangårdsskolan i Umeå i maj i fjol, kände han inte till någon annan lärare som jobbade med liknande, dagliga minilektioner. Han startade en Facebooksida om Grej-of-the-day för pedagoger, en sida som i dag, 9 månader senare, har 7 500 som följare. – Det kan vara fler. Vi får deja vu-upplevelser hela tiden Dagen innan har SVT:s Lilla Aktuellt sänt ett inslag om hans arbetssätt och hans elever. – Jag har föreläst massor. Dessutom är han igång med ett bokprojekt om konceptet. Själv kompletterar Micael Hermansson fortfarande Grej-of-the-day med inriktningen News-of-the-day, ännu kortare lektioner om en viktig nyhetshändelse. Det senaste är att han har ställt en mässingsklocka i klassrummet.
Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än…. No hands up! - Ett sätt att ge alla i klassrummet talutrymme! Jag jobbar mycket med den kommunikativa förmågan i mina SO-ämnen. Vi har mycket grupp- och pardiskussioner och även diskussioner i helklass. Jag märker som många andra lärare att det är några elever som dominerar i klassrummet när det gäller att räcka upp handen och vara med i diskussioner i helklass eller att svara på frågor. Andra lutar sig tillbaka och räknar med att de inte behöver svara och jag misstänker att flera av dem inte ens tänker till eftersom de vet att de inte kommer behöva svara. Jag har jobbat mycket i min klass att vi ska ha ett bra klimat för att tala inför klassen och både i svenska och engelska så läser ALLA elever högt utan protester. Varför är det inte så när jag ställer frågor eller de ska ha diskussion i större grupper? Hur har jag då främjat ett klimat som är tillåtande när man läser högt? Jo, jag började från dag ett med klassen att tydligt visa min ståndpunkt när det gäller högläsning. - Jag förväntar mig att alla läser högt.