Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. Allihop beskrevs i Att undervisa i läsförståelse från 2009 och förekommer i dag som tygdockor, illustrerade bokmärken och utklädda lågstadielärare i klassrummen. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. – Jag förstår att man menar något positivt med det.
En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med. Rakt på sak, inget onödigt.Fakta, inte åsikter eller påhittade saker.Lite torr och tråkig…men man ska lära sig och förstå av den.
Läsförståelsestrategier i praktiken Öpedagogen | Min pedagogiska reflektionsplats om digitalt lärande och annat i... Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete Det här med grupparbete är en utmaning att jobba med eftersom det inte alltid är lätt att få alla att vara delaktiga i arbetet tycker jag. Det är lätt att det slutar med att någon står helt ensam med hela arbetet. Jag har genom åren på alla sätt och vis försökt hitta former som göra att alla är med och tränar på att samarbeta i en grupp. Nu har jag hittat en form som verkligen fungerar! Jag läste boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbon i somras. I boken får man många konkreta tips på hur man kan jobba för att stärka språket i en grupp samt många påminnelser om språkets betydelse i alla ämnen. Det här har vi nu testat vid två tillfällen. Vi kombinerade arbetet med att fundera på hur vi kunde gå till väga för att hitta svar på den här typen av frågor. Jag valde att organisera det genom att göra lite större hemgrupper där det fanns två experter till varje fördjupningsområde. När vi nu jobbade med det för andra gången så hade vi alla med oss erfarenheten från första gången.
Om oss | EN LÄSANDE KLASSEN LÄSANDE KLASS Martin Widmark Barn- och ungdomsförfattare, mellanstadielärare och initiativtagare till En läsande klass. Jenny Helldahl jobbar som informationsansvarig och projektledare på Junibacken i Stockholm, och projektleder En läsande klass. Hennes arbetstid är Junibackens bidrag till projektet som ligger helt i linje med Junibackens läsfrämjande mission. Marie Trapp arbetar som speciallärare i åk f-3 på Råby skola samt i år 1 på Släbro skola i Nyköping, och skriver den studieplan som En läsande klass publicerar i april 2014. Hösten 2010 gick hon på speciallärarprogrammet och hade Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” som kurslitteratur. Elisabeth Pettersson arbetar som klasslärare för åk 1-3 på Råby skola i Nyköping, och skriver den studieplan som En läsande klass publicerar i april 2014. Malin Jonsson arbetar som lärare i svenska, engelska och SO i åk 4-6 på Sätraskolan i Stockholm, och skriver den studieplan som En läsande klass publicerar i april 2014.