Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Läsförståelsestrategier i praktiken En läsande klass sammanfattning Textkopplingar Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text. En individs ordförråd har en varierad och mångsidig inverkan på dennes språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Denna artikel har för avsikt att redogöra för ordförrådets betydelse för läsning och därmed också tydliggöra hur ett bristande ordförråd kan skapa hinder för en god läsutveckling. Barns olika förutsättningar Utvecklingen och omfattningen av individers ordförråd ser olika ut bland annat beroende på den socioekonomiska omgivningen (SES) barnet befinner sig i. Beroende på en mängd olika omständigheter och färdigheter varierar individers vokabulär både ur ett kvantitativt (antalet ord) men också ur ett kvalitativt (lexikal kvalitet) perspektiv (Ouellette, 2006). Undervisning av ordförråd
Mitt språkutvecklande klassrum: Läsförståelsearbete - ett lektionsexempel För en tid sedan skrev jag ett blogginlägg om hur jag ville arbeta med läsförståelse i min undervisning. Jag hade nämligen läst Barbro Westlunds och Catarina Tjernbergs avhandlingar om läsförståelse och framgångsrik läs - och skrivundervisning. Idag vill jag presentera hur jag praktiskt har arbetat med min nyvunna kunskap. Håll till godo /Hanna Lektionsexempel: Idag ska vi läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Att diskutera före läsning: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Under läsningen: Vi kommer läsa högt och arbeta med lässtrategierna nedan. 1. 2. 3. 4. Besvara frågorna (mellan raderna) Hur tyckte Cicilia Trabant det var att vara ny på sin praktikplats? 5. Texten handlar om ..... Efter läsningen Skrivuppgift: Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand. Instruktion: 1. 2. 3. 4. Skrivmall:
Texttyper | Min undervisning Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Läromedel i all ära - men använd dem på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand. De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt. - Vad heter morfar?
En språkutvecklande NO-lektion | Min undervisning Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter. Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. Idag smög vi också igång med fas 2, att studera olika exempeltexter och hitta genretypiska drag hos texttypen vi ska arbeta med. Sedan frågade jag; vad är typiskt för den här typen av text och vad skiljer den från argumenterande, instruerande och berättande text (som eleverna arbetat med på svensklektionerna)? Rakt på sak, inget onödigt.Fakta, inte åsikter eller påhittade saker.Lite torr och tråkig…men man ska lära sig och förstå av den. Efter det fick eleverna läsa texterna igen med överstrykningspenna i handen.
Förförståelse – en väg in i texten | Lappkullan I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord: En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Språkberikarlektion! Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Vad kan du redan? VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro Westlund presenterar i sin bok. Informationstjuvar! Lycka till!
LUS 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18. Nya Språket lyfter, del 1 Filmen ger dig en första översiktlig introduktion i Skolverkets bedömningsstöd ”Nya Språket lyfter”. 17. "Läs- och språkpaketet" vänder sig till lärare i F -- 3. 16. Barbro Westlund, lektor i didaktik vid Stockholms universitet, visar med handrörelser de fyra reciproka lässtrategierna att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. CORI är en begreppsorienterad läsundervisningsmodell som används i SO- och NO-ämnena. 13. Utvecklingen från LUS-punkt 10 till 15 motsvarar en resa från att kunna använda och växla mellan alla enskilda lässtrategier till flytande läsning av elevnära texter med god förståelse. 11. 12. 10. Kravnivån för åk 3 är att eleverna ska läsa elevnära texter flytande med god förståelse. 9. 3. 3 faser och 19 punkter 2. 1.