Kollektivhus och Ekobyar i Sverige Baskemölla Ekobyn i Baskemölla är grundad på visionen om ett hållbart levnadssätt, där partnerskap frodas mellan natur, djur och människor. Det första spadtaget togs år 2001, och när sista taket är lagt kommer cirka trettio individer och familjer ha byggt sina hem här. Simrishamns kommun, Skåne Blomstret Blomstret är byggt på gamla Sörby handelsträdgårds tomt. 1981 bildades en förening för kollektivhus i Gävle. Gävle kommun, Gävleborgs län Charlottendals Gård Charlottendals Gård är en liten jordbruksfastighet på vilken vi byggt upp en ekoby med sammanlagt sex bostäder samt förskolan, Lilla Bullerbyn. Järna i Södertälje kommun, Stockholms län Cigarrlådan Idag sträcker sig kollektivet över tre portar, med 20 lägenheter varav en är "storfamiljslägenhet" på 13 rum. Farsta i Stockholms kommun Couch Surfing Cohousing Network USA Starting points are presented here for your exploration of community including our own lists of forming and established cohousing communities in North America and beyond. Kombo
Al Gore Explains 'Snowmageddon' - FoxNews.com Hundreds of cars were stranded on Lake Shore Drive in Chicago, Wednesday, Feb. 2, after a winter blizzard of historic proportions wobbled the otherwise snow-tough city.AP Photo/Kiichiro Sato If the planet is warming, why is a third of America locked in a deep freeze, with record-low temperatures as far south as the Mexican border, where the thermometer in Ciudad Juarez plummeted Wednesday night to a bone-chilling 9-below zero? Self-proclaimed planetary climate czar Al Gore thinks he has answer. "As it turns out, the scientific community has been addressing this particular question for some time now, and they say increased heavy snowfalls are completely consistent with what they have been predicting as a consequence of man-made global warming," Gore write in a blog post. Gore also indicated that he believes a rise in global temperatures is creating “all sorts of havoc,” from hotter dry spells to colder winters and ever more violent storms. Warm air meets cold air seems simple enough.
Ensligt vid molnen | Resor Cigaretten dinglar halvvägs mellan mungipan och mitten på läppen. 18-årige Chophel Kencho kupar händerna, tänder eld och drar in röken i munnen på ölkaféet i Bhutans huvudstad Thimpu. Lukten av alkohol blandas med doften av tobak. Om någon myndighetsperson hade bevittnat vad som precis skett hade 18-åringens drömmar om att bli officer slagits i spillror. Straffet för att dra ett bloss i offentligheten är sedan den 1 januari 2011 tre års fängelse. – Om man inte berättar vem som sålde cigaretterna lägger de på ytterligare två år på straffet, säger Chophel Kencho, blåser ut röken och kväver en hostattack. Bhutan är inget vanligt land. Men under 2000-talet öppnades Pandoras ask på glänt. Landets första trafikljus installerades i en korsning men togs snabbt bort eftersom det ansågs ”ovänligt” och ”stressigt”. Bhutan beskrivs ofta i sagoliknande reportage som ett Shangri-La med gudar i alla väderstreck, rökelse, klostersång, skrällande cymbaler och buddhistiska bönerop.
Medborgarnas engagemang ger ljus framtid Placera en politiskt intresserad betraktare från 1960-talet i en tidsmaskin till dagens 2010-tal. Den verklighet som möter denne är radikalt annorlunda än efterkrigsdecennierna. Intresset för att vara med i ett politiskt parti är försvinnande litet i jämförelse, och lojaliteten mot en ideologi ser också ut att ha kastats över bord. Väljarna byter partier mellan valen som aldrig förr, bestämmer sig sent i valrörelsen och den auktoritet som politiska och andra ledare tidigare åtnjöt har ersatts av en minskande tilltro till samhällsinstitutionerna. 2011 års skytteanska pris i statskunskap tilldelas två forskare som bidragit till att, både var för sig men framför allt med stor framgång gemensamt, utforska värderingar och värderingsförändringars roll för politiskt beteende och samhällsliv. Forskning om värderingar, det som inom statskunskap kallas politisk kultur, vilar i hög grad på tillgången på empiriska data på massnivå.
Chatt: Vad kan jag göra för klimatet? | Idagsidan Barbra: Källsorterar, återvinner, återanvänder, åker kollektivt, spar energi, köper miljömärkt och rättvisemärkt etc. - men, jag använder flyget som fortskaffningsmedel många gånger per år utan dåligt samvete. Stjälper detta min rätt att anse mig miljömedveten och ansvarsfull? Annika Carlsson-Kanyama: Min gissning är att om du räknar fram dina växthusgasutsläpp så kommer profilen att domineras av dina flygresor. Larsan: Tror du på fullt allvar att vi människor verkligen kan påverka klimatets förändringar? Annika Carlsson-Kanyama: Jag tror egentligen inte så mkt själv men utan försöker hålla mig informerad om vad forskare inom området kommit fram till. Ylva: Vi är snart 10.000.000.000 människor på jorden som med vårt egocentrerade sätt att se på vår omgivning naturligtvis påverkar naturresurser och miljö negativt. Sara: Problemet är att det inte går ihop. Gustaf: Det finns olika webbplatser där man kan beräkna sitt footprint i ton koldioxid per år. JB: Jag bor i centrala Göteborg.
World Climate Report » Global Greening Continues: Did We Cause It? You know the story. Humans are burning fossil fuels and because of their actions, the world is now warming at an unprecedented pace. This warming is stressing ecosystems throughout the world with devastating consequences to vegetation from one end of the earth to the other. Two articles have appeared recently in the scientific literature with results that may make us reconsider this entire affair. Three Chinese scientists (all with the last name of Liu) used satellite data to detect changes occurring in vegetation throughout the world. As seen in their figure below (Figure1), the red colors absolutely dominate indicating an increase in vegetation status! “Results show that, over the past 26 years, LAI has generally increased at a rate of 0.0013 per year around the globe. Quick geography question: where is the “Kgalagadi Basin”? Figure 1. In commenting on the upward trend in LAI in the mid-to-high latitudes of the Northern Hemispheric, the trio states OK. References Lo, T. Liu, S., R.
CORRECTION & APOLOGY: Planes or Volcano? We got our figures wrong on the CO2 emissions of Icelandic volcano Eyjafjallajoekull. Badly wrong. So we want to apologise. We pride ourselves on good data and solid information. Despite detailed research and feedback from Icelandic vulcanologists, our figures were out by a magnitude of ten. The volcano is emitting 150,000 tons of CO2 per day, not 15,000 tons. The post was always intended as an open question. We’re sorry for any confusion, annoyance and distrust this error may have caused. We’ll do better next time. David p.s. Here’s the corrected visual: Here’s the data: And the original post: Information is Beautiful: When Sea Levels Attack | News Info is beautiful: sea levels. Click image for bigger picture Another day, another set of bewildering climate figures. Today, key climate scientists withdrew their predictions. of a metre sea-level rise by 2100. It's difficult to keep track of all this shifting research. A "1 metre sea level rise" is in the same domain as "1 ton of carbon" or "£1 billion". So, in this diagram, I've tried to sum up all the current research on sea level rises. In an effort to make the information easier to relate to, I've also thrown in which key cities around the world will be most affected by the rises. I hope it helps. If you've come across any other data or sources, please let me know. About the data I've taken the lowest, most conservative figures I could find. The key sources are Sea Level Rise Explorer , studies from the Potsdam Institute (PDF) and reports from the IPCC Report (2001 - the most conservative one). Information Is Beautiful World government data Can you do something with this data?
Stora Enso förstör ekosystem i Sydamerika | Brännpunkt Jord som skulle kunna användas till livsmedelsproduktion har köpts upp av storföretag som Stora Enso.Marcelo Durão De senaste åren har pappersmasseföretagen varit på offensiven i Sydamerika. Det varma klimatet, den billiga arbetskraften och tillgång till mark gör att produktionskostnaderna av pappersmassa är betydligt lägre än i Norden. Stora Enso är ett av de stora företag som tidigt började investera i Latinamerika. Enligt Stora Enso är plantageverksamhet både miljömässigt hållbar och bidrar till att positiv utveckla regionen. Stora Ensos har upprepade gånger dömts för att ha brutit mot miljölagar. 2009 kom den hittills största domen mot företaget i ett åtal som gällde skövling av regnskog. Miljöorganisationen Cepedes i en rapport belyst hur företagets plantager använder sig av stora mängder bekämpningsmedel att de utgör ett hot för lokalsamhällena och den biologiska mångfalden i regionen. De drabbade samhällena runt Stora Ensos plantage har protesterat ihärdigt, men för döva öron.