Vikingar - Historiska Lärarhandledning för ett museibesök eller ett virtuellt besök på museets webbplats: Hur såg en viking ut? Var vikingar bara män? Hur skapades bilden av vikingen och var möter vi vikingen i modern tid? Förslag till hur grupper kan arbeta i utställningen med museets pedagoger eller på egen hand.Beskrivning av utställningen.Karta över utställningen.Presentation av utställningens olika delar med frågor av olika svårighetsgrad. Ladda ner lärarhandledningen som PDF Du behöver Acrobat Reader för att öppna PDF-dokumenten » Odens rike: Ragnarök I vikingarnas tro kallas berättelsen om när jorden går under och tiden tar slut för Ragnarök. Det är det sista stora slaget där Loke har bytt sida och slåss tillsammans med jättar och monster mot gudarna. Lena hälsar på hos smeden som gör vikingarnas livsfarliga och fruktade svärd. Vikingarna är övertygade om att han har magiska krafter, han som kan göra det hårda järnet alldeles mjukt. Lena testar bågskytte och tittar i vikingarnas utrustningsrum där det finns hjälmar, brynjor och en konstig yxa som är till för att kasta på fiender. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Avsnitt 2: Flodkulturer – Man ska ha hus & vagn | Historiepratarna Länge levde människor på sådant som fanns att jaga och plocka i naturen men i och med att människorna börjar odla jorden och blev bofasta startade en av de största förändringarna i människans historia. En utveckling som några årtusenden senare ledde till att människor började bygga städer För mellan 6 000 och 4 000 år sedan börjar historiens första högkulturer växa fram. De första stadsborna levde för mer än femtusen år sedan i Mesopotamien och Egypten. Medverkande/Historiepratare: Adam Jönsson, Carl Ållebrand, Melisa Güner, Edward Roos & Klara Idh Lyssna på programmet här direkt. Länkar/lär dig mer:So-rummet: Medelhavsmuseet: Unga fakta: Film:Mumien:
Vikingatiden Självständiga kvinnor Vikingatidens kvinnor var självständiga och betraktades i det närmaste som jämbördig med mannen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Att kvinnorna hade hög status märktes bland annat då männen var ute på långväga resor. Kvinnans starka ställning under vikingatiden innebar inte att hon ägnade sig åt vad vi idag betraktar som typiskt manliga sysslor. De typiskt kvinnliga sysslorna hindrade dock inte kvinnorna från att utöva idrott. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status. Läs mer om vikingarnas jordbruk, upptäcktsresor och kolonisation m.m Nordens kristnande avslutar vikingatiden Under den tid som hade gått sedan vikingarnas första anfall mot klostren på de brittiska öarna under 700-talet och början av 800-talet hade mycket hänt i Europa.
Vikingapyssel och kalas | Goodies Utklädning: Kom i vadmal och vikingahorn. En säck i säckväv med hål för huvud och armar är en utmärkt klädsel. Ett stort skärp i midjan, sandaler och en vikingahjälm avslutar det hela. Tidslinje i bild och ord Faktaböcker SO Grundskola år 4-6 Grundskola Liber Tidslinje i bild och ord 1 börjar när inlandsisen försvann från vårt land och sträcker sig ända fram till och med vikingatiden. Genom tidslinjen och bildkorten får barnen en tydlig bild av människans utveckling, en kunskap om hur man levde, vad som fanns och vad som tillverkades under sten-, brons- och järnåldern. Tidslinje i bild och ord 2 har samma upplägg men börjar i vikingatiden, fortsätter med medeltiden och går ända fram till våra dagar. Materialet till varje tidslinje är: - en 5 meter lång tidslinje att sätta upp i klassrummet - 20 inplastade ark med ca 150 tecknade bilder att klippa ut och fästa på tidslinjen - lärarhandledning på 48 sidor I lärarhandledningen till respektive tidslinje finns många roliga och stimulerande förslag på hur tidslinjen kan användas på olika sätt genom att väva in ämnen som svenska, drama och bild som en naturlig del i arbetet.