Cowboyen hjälper elever att förstå vad de läser – Du tappar alla ämnen om du inte förstår text. Precis som man lär sig hur man räknar i matten måste man få lära sig hur man tänker kring text. Det säger Malin Gonzalez, som jobbar som mellanstadielärare på Sätraskolan i Stockholm. För några år sedan började hon och några kollegor arbeta med lässtrategier för att lära eleverna läsa. Strategierna har form av olika figurer som hjälper eleverna att förstå vad de läser. Reportern i sin tur ställer frågorna för att ta reda på vad som sägs och egentligen menas och Cowboyen använder sin lasso för att sammanfatta texten. – Vi synliggör för eleverna hur man gör när man läser. Inte undervisat i lässtrategier Den senaste Pisaundersökningen kom som en chock. Enligt Malin Gonzalez är en anledning att svensk skola är bra på läsinlärning och att öva upp läsflytet, men att det fastnar när det handlar om att förstå. – Vi har inte undervisat i det. Gratis studieplan i vår Men varför behövs det lässtrategier - det har ju gått bra tidigare utan?
10 consejos para aprender un idioma con é... Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
introlektion 3 ak 1 Tillsammans har vi pratat om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser en liten stund varje dag. Dessa fyra ”läsfixare” kommer att hjälpa oss att fixa läsningen. Vi kommer att använda ännu en läsfixare; konstnären. När Du läser måste du tänka på vad du läser och vara uppmärksam på när du inte förstår. Det är viktigt att förstå vad man läser i alla ämnen i skolan och i vår kursplan står det att vi skall undervisa i lässtrategier för att utveckla vår förståelse och vårt språk. Innan vi börjar läsa så hjälper spågumman till att förutspå vad boken/texten kommer att handla om. När vi inte förstår ett ord eller ett uttryck måste vi göra någonting åt det. En strategi som goda läsare använder sig av under läsningen är att se inre bilder av texten. Reportern ställer frågor för att förstå innehållet i texten. Frågor mellan raderna kräver att läsaren hittar ledtrådar i texten.
Students’ Descriptions of Effective Teachers How can we become effective teachers? What do we need to do to better help our students and endow them with necessary skills and strategies, so they can continue obtaining knowledge independently? Receiving proper teacher education, attending professional conferences, observing experienced instructors, and conducting classroom research are only a few of the many tools that teachers can use to develop as professionals. However, our students, too, can be a source of our professional development. Therefore, asking students questions and reflecting on their feedback can help us better meet our students’ needs and implement activities that they want to see in our classrooms. Today I’d like to share my students’ thoughts about effective teachers. An effective teacher is someone who … What do you like the most that teachers do in class? Humor. What don’t you like the most that teachers do? Talking about some complicated things.Free talking. The best way that teachers can help their students is …
Textkopplingar | Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. untitled Reciprok läsning gav bra elevresultat 150 gymnasieelever deltog i Sandra Håkanssons undersökning om undervisningsmetoder vid läsning av skönlitteratur på spanska. Under treveckorsperioder läste eleverna sina böcker enligt en av metoderna ”reciprok läsning”, ”läsning med nyckelord” eller ”läsning utan instruktioner”. De olika metoderna utvärderades med hjälp av ett ”cloze test” och ett ordförrådstest. – ”Läsning utan instruktioner”, vilket innebär att endast läsa, var den metod som gav mest ojämnt resultat och var minst framgångsrik. Hon menar att de elever som det går minst bra för, har störst behov av lärarens metoder. Bäst resultat på ordförrådstestet fick metoden ”läsning med nyckelord”. – Det innebär att läraren plockar ut nyckelord viktiga för sammanhanget och med svårighetsgraden i åtanke. ”Reciprok läsning” används normalt i samband med undervisning på modersmål eller för yngre barn. – Den metoden fick ett bra resultat och eleverna var motiverade. Hur kommer du själv att fortsätta din undervisning nu?
Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.
untitled Teaching Skills | Think Pair Share Activity - Teaching Skills Think, Pair, Share is a structure first developed by Professor Frank Lyman at the University of Maryland in 1981 and adopted by many writers in the field of co-operative learning since then. It introduces into the peer interaction element of co-operative learning the idea of ‘wait or think’ time, which has been demonstrated to be a powerful factor in improving student responses to questions. It is a simple strategy, effective from early childhood through all subsequent phases of education to tertiary and beyond. It is a very versatile structure, which has been adapted and used, in an endless number of ways. This is one of the foundation stones for the development of the ‘co-operative classroom.’ Processing information, communication, developing thinking. Sharing information, listening, asking questions, summarising others’ ideas, paraphrasing. It counrages: Positive interdependence The students are able to learn from each other Individual accountability Equal participation What is its purpose?
Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. PS.
Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.