Hur diagnostiserar vi läsning i skolan? | pedagogiken Jag fick nyligen en fråga om hur jag tycker vi ska arbeta med diagnostisering av läsning i skolan på Twitter. Frågan kom från skolbibliotekarien Cilla Dalén (@cilladalen). Det är ingen lätt fråga att besvara och det finns många olika provtyper. Jag ska här inte haka upp mig på dessa utan vill i stället betona att vi inte bör göra det svårare för oss än vad som är nödvändigt. Man kan välja vilken text som helst som är lämplig för åldern på de barn som ska diagnostiseras och ställa frågor på innehållet som ska besvaras. Observera att sådana här prov enbart kan användas i diagnostiskt syfte, ur andra synvinklar är de väldigt bristfälliga. Man bör skriva på varje prov vilken tid eleven lämnade in det. Utöver prov på läsförståelse beträffande skönlitteratur är jag övertygad om att man också måste genomföra läsförståelsediagnoser på ämnestypiska texter i andra ämnen. Observera att jag inte påstår att bioligibokens fakta om bakterier ska tas bort från undervisningen.
Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Vi fyller tillsammans i läsutvecklingsschemat och utvärderar elevens förmåga att använda de olika strategierna.
Eleven som journalist (multimediabyrån) Att se eleverna som journalister och lära dem att skriva och berätta för att publicera kan ge nya perspektiv och nya möjligheter. I det här temat finns allt från tankar kring publicistiska arbetssätt till handgripliga råd kring hur man gör en skoltidning. Temats innehållDan Åkerlund vid Karlstads universitet berättar i Publicistiskt arbetssätt hur han ser på att arbeta journalistiskt i skolan. Dan låter dig möta en lång rad skolor som arbetar med webbtidning och ger dig mängder av praktiska råd om så väl tekniker för tidning, radio och TV som råd kring hur du kan lägga upp arbetet i klassen. I Lars Carlssons artikel Göra tidning i skolan hittar du en handledning som vänder sig till lärare men också ett elevmaterial. I videon Berätta i stället för att redovisa förklarar Patric Hadenius hur man kan arbeta för att få sina elever att berätta istället för att redovisa. Samarbetsorganisation för Sveriges skol- och ungdomstidningar www.ungmedia.se
Tidningen Språk Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Tyngda över mediernas fullständiga ångvält där de tryckte ner PISA-rapporten på våra redan överbelastade axlar, var det något som kändes up-to-date att fokusera på, som ett av mina områden som förstelärare. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum…
Digital Storytelling Jag känner en kille som tyckte det var så trist att han inte fick åka skateboard någonstans där han bodde. I alla fall inte på något kul ställe. Det blev ibland så att han och hans kompisar åkte på ställen där de egentligen inte fick åka. Men vad skulle de göra? Efter ett tag kom killen på att han skulle prova att få politikerna, som bestämde över ungdomarnas fritid, att lyssna på honom och hans kompisar. Vad är en digital historia? Steg för steg Hitta din historiaVad vill du berätta med din historia? Berätta! Vi vet alla hur vi påverkas av bra historier och rörliga bilder. Allt och alla berättelser är av intresse så länge de intresserar dig. Skolan har lärt oss hur vi ska skriva för att bli bedömda av lärare och till viss del också skolkamraterna. När du ska hitta din historia är det bra om du låter dig bli intervjuad, eller intervjuar dig själv. Planera ditt manusBörja helt enkelt med att skissa ner din berättelse med hjälp av några punkter på ett papper. En sak till! 1. 2. 3. 4. 5.
Skrivpapper Det är inte alltid som vi skriver alla jobb på datorn eller iPaden. Det finns ju färdiga papper att skriva på men då finns det inte plats för bild på en vit yta som jag ofta vill ha till mina yngre elever. Jag vill också att det ska finnas stödlinjer för dem när de skriver. Detta papper brukar jag använda till flera olika ämnen, men framför allt i svenska och so. Det är ungefär 5 mm mellan linjerna och 7 mm mellan varje del. Har också gjort en version som är utan ram Det kan du hämta här i pdf. Läsförståelsestrategier i praktiken Slangopedia: Slangordbok, slanglexikon, slangord, sköna ord, ordbok, uttryck och talesätt En läsande klass Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig!