feedback och enkla enkäter Bedömning för lärande Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Dysthe tar upp tre villkor för en hög inlärningspotential: ”äkta engagemang, delaktighet och höga förväntningar” (1996:238). Se filmen: Balli Lelinge – Hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla?
formativ bedömning Skolinspektionen har publicerat en rapport om ur undervisningen fungerar inom introduktionsprogrammen (Kvalitetsgranskning rapport 2013:6). Eleverna på dessa program har inte tillräckliga betyg för att komma in på gymnasieprogram. Det handlar alltså om elever i behov av stöd för att nå studiemålen. Det handlar om elever som har varit med om att misslyckas många gånger och som har låg motivation för att försöka igen. Jag tänker att Skolinspektionens rapport lätt kan appliceras på skolan i stort och att det finns mycket att lära av deras observationer och slutsatser. Jag har delat upp denna bloggpost i fallgropar och framgångsfaktorer och det är vad jag har hittat i rapporten som jag delger. Fallgropar enligt rapporten Lärare och mentorer som har goda relationer med eleverna men som inte använder kunskapen om elevernas intressen och personligheter för att driva dem framåt i studierna. Traditionella prov med resultat i form av poäng eller betyg. Arbetet utförs enskilt av eleverna.
Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning. Boken slutar med konkreta exempel för varje nyckelstrategi. Skolprestationers betydelse var befinner sig eleven? 1. 1. 2. 3.
BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp
”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.
Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling. Det har arbetssättet är väldigt konkret för eleverna. #21 – ett exempel på självskattning Fredagar innebär ny matteläxa för mina elever. (Varför vi har läxor vet jag inte. Jag har försökt att bli av med dem men jobbar man i ett nära arbetslag får man anpassa sig efter majoritetens val.) Sånt gör min lärardag! Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.